Åklagare fick kontot fryst den 26 september men för att frysningen skulle kunna kvarstå i väntan på eventuellt åtal krävdes domstolsbeslut.

Åklagarna hävdade i sin framställning att de båda företrädarna för Telia-partnern Takilant misstänks för grovt mutbrott och grovt penninghäleri. De ville kunna beslagta, om möjligt, upp till 1,55 miljarder kronor.

Tingsrätten finner dock att det påstådda mutbrottet har begåtts utanför Sverige och att domstolen därför inte kan pröva det. Däremot går den på åklagarnas linje vad gäller det misstänkta penninghäleriet.

Överåklagare Gunnar Stetler vid riksenheten mot korruption är kritisk till tingsrättens beslut. Den har, genom att påstå att det misstänkta mutbrottet inte ska ha begåtts i Sverige, inte tagit hänsyn till att ett mutbrott förutsätter två delar.

-Om jag står ensam i öknen i landet Stan och skriker: "Jag vill ha en muta", så är det inget brott. Jag måste nå fram till en mottagare. Och mottagaren av begäran i detta ärende är Telia Soneras styrelse. Men det betyder inte att jag påstår att någon på Telia Sonera har begått något brott, säger Stetler.

Det har ju framgått att ärendet har hanterats av Telia Soneras styrelse, påpekar Stetler.

Det är dock inte säkert att Stetler kommer att överklaga beslutet eftersom det kanske inte påverkar utredningen.

Gibraltar-registrerade Takilant har sedan 2007 fått motsvarande cirka 1,7 miljarder kronor av Telia Sonera för bland annat en 3G-licens i Uzbekistan. Bolaget har rätt till ytterligare en halv miljard kronor. Bakom det står personer nära diktatorn Islam Karimovs dotter Gulnara Karimova.

Teliapartnern Takilants företrädare öppnade kontot 2011. På det finns cirka 30,5 miljoner dollar och 50 000 euro som förts över från en bank i Schweiz. Där sitter en av dem, Alisher Ergashev, häktad misstänkt för penningtvätt.

Telia Sonera vidhåller att man inte har mutat någon.