En man och en kvinna - båda i 30-årsåldern - har häktats vid Attunda tingsrätt misstänkta för grov könsstympning av sin 3-åriga dotter. De senaste 30 åren har bara 46 fall anmälts. Övergreppen sker ofta dolt och uppdagas långt senare.
Övergreppet ska ha skett någon gång mellan januari och april i år antingen i Gambia eller Sverige, enligt häktningsframställan.
Könsstympning av kvinnor är förbjudet i Sverige sedan 1982. Sedan 1999 är det straffbart även om ingreppet utförs i ett annat land. Straffet är fängelse i högst fyra år. Om brottet har medfört livsfara, till exempel allvarlig sjukdom, skall det bedömas som grovt och kan ge mellan två och tio års fängelse.
Under de snart 30 år som kvinnlig könsstympning har varit förbjuden i Sverige har bara 46 misstänkta fall anmälts, visar en rapport från Uppsala universitet som kom i fjol.
Ingreppen sker ofta i tysthet och är svåra att upptäcka.
Två personer har dömts i domstol för kvinnlig könsstympning och i båda fallen var det de drabbade flickorna själva som slog larm. 2006 dömdes en 41-årig man till två års fängelse för könsstympning av sin dotter. Könsstympningen av den då tolvåriga flickan ska ha ägt rum i Somalia någon gång under hösten 2004.
I det andra fallet samma år dömdes en 42-årig kvinna till tre års fängelse för könsstympning och grov fridskränkning av sin dotter. Under rättegången berättade flickan hur mamman och två andra kvinnor höll fast henne medan en man skar och klippte bort delar av hennes underliv.
Övergreppet uppdagades då hon fem år senare berättade för en skolkurator.
Enligt advokat Elisabeth Massi Fritz, som specialiserat sig på hedersbrott, har många flickor i Sverige utsatts för könsstympning.
-Vi har ett väldigt stort mörkertal. Vanligtvis sker stympningen när familjen åker till hemlandet på semestern eller på ett lov. Ofta uppdagas det långt senare eftersom barnen inte vågar berätta, säger hon.
Eftersom övergreppen ofta sker i det dolda kan det svårt vara att upptäcka att en flicka blivit utsatt. Väldigt få brott leder enligt Massi Fritz till att förundersökning inleds. Massi Fritz menar att samhället måste börja ta problemet på allvar.
-Könsstympning är en form av hederstänkande där kvinnan får men för resten av livet. En flicka som inte stympas behandlas som en skamfläck för familjen. Man måste våga markera från svenska myndigheters sida att det råder noll tolerans. Polis och åklagare får inte se mellan fingrarna, säger hon.