Både rättspsykiatrin och juristkretsar är splittrade när det gäller Breivik och nästan tio veckors rättegång har inte givit stor vägledning om hans mentala hälsa - är han psykiskt sjuk eller inte?

Överlevande efter Breiviks terrordåd och offrens anhöriga är mindre oroade över etiketten, och mer intresserade av slutresultatet: Att Breivik, så länge han lever, aldrig ska få röra sig i frihet igen.

På fredag är det över. Då håller Breiviks huvudförsvarare Geir Lippestad sin plädering, och domarna gör sin summering. Sedan är en av efterkrigstidens mest omfattande rättsprocesser över. Dom kan dröja ända in i augusti.

-Det var inget ögonblicks ingivelse, detta var fruktansvärda dåd som förberetts noggrant i åratal, inledde den ena av åklagarna, Inga Bejer Engh.

Fyra villkor måste uppfyllas för att någon ska kunna straffas för brott i Norge:

Det måste föreligga en i lagen straffbar handling.

Det får inte finnas orsak att tro att handlingen är ett resultat av nödvärn.

Skuld måste kunna påvisas.

Sist men inte minst just i detta mål - den åtalade måste ha varit tillräknelig när handlingen begicks.

Bejer Engh påminner att Norges regler för straffrättslig tillräknelighet har debatterats under rättegångens gång, men att debatten enligt henne skjutit över målen.

-Men hur tillräknelighetsreglerna ska vara, det är en fråga för lagstiftarna. Vi och domstolen måste förhålla och till och använda de regler som gäller i dag.

Breivik ler stort och skrockar när åklagaren beskriver honom som "en tragisk bild av en ung man som i sin strävan att bli något stort har hittat på ett ickeexisterande nätverk som ska ge honom draghjälp för att uppnå sina massmord".

På punkt efter punkt lägger Bejer Engh fast att Breivik hittat på tempelriddarnätverk och mystiska sammankomster i Liberia, Baltikum och London med meningsfränder. Varje gång som Bejer Engh säger "sätter ingen tilltro till", "absurd tanke", "inte trovärdigt" om Breiviks påståenden om bakgrunden till terrordåden, ler Breivik eller skakar på huvudet.

Han har själv krävt att få en timme för att förklara sin inställning. Den tiden får han under fredagen, oklart dock hur länge.

Den andre åklagaren, Svein Holden, uppehåller sig inledningsvis länge vid vad olika lagtexter säger om psykoser och brott och praxis när det gäller bedömningen av tillräknelighet.

Men det mesta han säger pekar i riktning mot att han kommer att yrka på vård och att åklagarna inte anser att Breivik kan dömas till fängelse för sina gärningar.

-Enligt åklagarnas åsikt är det värre att en psykotisk döms till fängelse än att en som inte är det döms till psykisk vård, säger Holden.
-Breivik bör inte dömas till fängelsestraff utan till tvångsvård, säger Holden till sist.

Holden framhåller att oavsett om Breivik döms som straffrättsligt tillräknelig eller inte så "bör det bli en påföljd på obestämd tid".