Månader av nervpirrande väntan är snart över. I eftermiddag meddelar USA:s högsta domstol huruvida president Barack Obamas omfattande vårdreform strider mot grundlagen eller inte.
Den nio domare tunga domstolen i Washington är känd för att inte läcka. Obama och republikanernas sannolika presidentkandidat Mitt Romney lär - liksom resten av medborgarna - få vänta till klockan 16 svensk tid då beslutet meddelas.
Utslaget lär få stora politiska konsekvenser.
Bakom HD:s granskning ligger överklaganden från minst 26 delstater. Den historiska reformen, som antogs av kongressen 2010, syftar ytterst till att över 30 miljoner oförsäkrade ska omfattas av någon form av sjukvårdsförsäkring. Reformen ska också minska landets skenande sjukvårdskostnader.
Den 2 700 sidor tjocka lagen är komplex. Den hindrar bland annat försäkringsbolag från att neka sjukvårdsförsäkring åt personer som redan har en diagnos och bolagen får heller inte avsluta försäkringar när människor blir sjuka. Unga vuxna får omfattas av sina föräldrars försäkringar tills de fyller 26 år. En bestämmelse som flera delstater överklagat är kravet på att amerikaner från 2014 i sin deklaration ska kunna påvisa att de har försäkring, annars hotar böter. Lagens motståndare menar att detta är grundlagsvidrigt, att om man kan tvinga medborgarna att köpa en försäkring så kan man även tvinga dem att köpa broccoli eller en bil.
Innan reformen trädde i kraft var många amerikaner bristfälligt försäkrade och cirka 46 miljoner saknade helt sjukvårdsförsäkring.
Drygt 400 människor väntas tränga in sig i HD:s rättssal för att höra utslaget som inte sänds i tv eller radio.
Daniel Conkle, professor i juridik vid Indiana University, säger till Reuters att utslaget är ett av domstolens viktigaste.
-Det är en av de kanske mest dramatiska konfrontationerna mellan domstolen och presidenten sedan 1930-talet.
Ytterst handlar prövningen i HD om hur stor roll statsapparaten ska spela i människors liv. USA är splittrat, många republikaner vill hellre se kapitalistiska och individuella lösningar för sjukvårdsförsäkringen.
HD kan antingen upprätthålla hela lagen, riva upp delar av den eller underkänna hela. Det sistnämnda skulle vara ett svårt slag för demokraten Barack Obama, som satsat mycket av sitt politiska kapital på vårdreformen. Motståndaren Mitt Romneys kampanj har sagt att han planerar att dra fördel av utslaget vad det än blir: Om reformen rivs upp kan han hävda att Obamas tre och ett halvt år i Vita huset har kastats bort på något som inte hjälpt det amerikanska folket. Om lagen upprätthålls kan Romney säga att han är det sista hoppet för konservativa som vill bli av med "Obama-care" - trots att han införde en liknande reform Massachusetts när han var guvernör i delstaten.
Medier i USA rapporterar att såväl Obamas som Romneys kampanjer, liksom intresseorganisationer och bolag, har uttalanden och reklamfilmer förberedda i olika versioner beroende på vad utslaget blir.