Utanför Japans ambassad i Peking kastade demonstranter ägg och flaskor och höll upp porträtt av Mao Zedong.

I dag är det årsdag av startskottet för Japans invasion av nordöstra Kina 1931.

-Kina är inte längre ett svagt land. Vi är starka och borde inte låta oss trakasseras av Japan, sade den 31-årige fabriksarbetaren Jiu Longtou. -Diaoyu-öarna är kinesiska och vi ska skydda dem mot Japan, sade han om den omtvistade ögruppen i Östkinesiska havet.

Demonstranter bar plakat med uppmaningar om bojkott av kinesiska varor och skyltar med texter som "Döda japanerna!".

Tre statsägda kinesiska båtar har gått in på japanskt territorialvatten, uppger Japans kustbevakning.

"Vår patrull varnar dem för att gå in på vårt vatten", sade Japans kustbevakning i ett uttalande. Men fartygen lät meddela att inträdet var legitimt då öarna "tillhör Kina".

Tidigare i dag landsteg två japanska aktivister på en av öarna. Kina har nu totalt elva fartyg i vattnen kring öarna.

-Två japaner landsteg på Uotsurijima omkring klockan 09.30, lokal tid, sade kabinettssekreterare Osamu Fujimura i Tokyo, och syftade på den största ön. Kustbevakningen uppger att de redan lämnat ön, tillade han.

Kina reagerade med ilska på landstigningen.

"De japanska högeraktivisternas olagliga landstigning på kinesisk mark på Diaoyuöarna var en starkt provokativ handling, ett brott mot Kinas territoriella suveränitet", säger Kinas UD-talesman Hong Lei i ett skriftligt uttalande.

"Kina förbehåller sig rätten att vidta ytterligare åtgärder", heter det.

Elva kinesiska fartyg befinner sig nu vid de omstridda öarna, enligt japanska kustbevakningen. Tio kinesiska bevakningsfartyg sågs i vattnen utanför Uotsurijima, enligt en talesperson som tillade att ytterligare ett fartyg hade kommit in i samma zon tidigare på dagen.

Omfattande antijapanska protester har skakat Kina de senaste dagarna över ögruppen, kallad Senkaku på japanska och Diaoyu på kinesiska. Kina och Japan gör anspråk på öarna, men de kontrolleras av Japan.

USA:s försvarsminister Leon Panetta vill ha tätare militära kontakter med Kina, för att undvika att gräl som det nu aktuella med Japan trappas upp till väpnad konflikt. Panetta uttalade sig i Peking inför ett möte med kinesiska kollegan Liang Guanglie.

-Nyckeln är att ha kontakter på hög nivå, som vi ägnar oss åt nu, för att minska möjligheten till felbedömningar, sade Panetta innan mötet fortsatte bakom stängda dörrar.

Konflikten har sin grogrund i en explosiv mix av historiska och aktuella händelser, konstaterar expertis.

Kopplingen mellan en territoriell konflikt med Japan och årsdagen av början på den japanska ockupationen 1931 är särskilt provocerande för kineserna. Slavarbete, ohyggliga medicinska experiment på befolkningen och biologisk krigföring har inte glömts bort.

Antijapanska protestvågor, senast 2010 om samma ögrupp, finns i färskt minne.

Demonstrationerna i Kina äger knappast rum utan regimens goda minne. "Även om myndighetspersoner syns bland demonstranterna och spelar en viktig roll för att styra dem, råder knappast något tvivel om att många vanliga människor ansluter med äkta engagemang och ilska", skriver The Economist.

Det kan också finnas ett samband med en maktkamp inför det väntade ledarskiftet i Kommunistpartiet i oktober.

I Japan kan regeringen i sin tur avleda missnöje med ekonomin och återuppbyggnaden efter tsunamin 2011, skriver freds- och konfliktforskaren Narayani Basu.

En annan expert, Philip Bowring, befarar att Kina är ute efter en ännu större munsbit: Ryukyuöarna, med "enorma strategiska konsekvenser, inte minst för USA".

Priset vore samtidigt gigantiskt om konflikten tillåts rasa. Handeln mellan Kina och Japan uppgick i fjol till 2 300 miljarder kronor.

Björn Jerdén, Asienforskare knuten till Utrikespolitiska institutet och Stockholms universitet, ser protestvågen i Kina som en logisk fortsättning på en upptrappning som pågått sedan 2010.

-Båda sidor har försökt flytta fram sina positioner och hänvisat till att den andra parten blivit mer aggressiv.

Han poängterar att det är inte ögruppen i sig som är den stora stötestenen utan snarare ländernas självbilder.

-I Kina förstås mycket av dagens japanska handlingar, till exempel nationaliseringen av den här ögruppen, som en fortsättning av Japans brott mot Kina under 1900-talets första hälft.
-Samtidigt har Japan under senare år när Kina blivit mäktigare ofta överdrivit hur mäktigt och aggressivt Kina är. Att beskriva Kina som ett hot legitimerar en tuffare policy.

Givet att länderna har en av de starkare ekonomiska relationerna i världen spår Björn Jerdén att ledare på bägge sidor lugnar ner situationen. Han har sett signaler om att den kinesiska regimen försöker dämpa demonstrationerna genom att råda människor till en fredlig form av nationalism.

-Man kan inte bortse från risken att ytterligare upptrappning fast risken för krig tror jag är närmast obefintlig. Men att det sker någon form av militär incident runt öarna är inte otänkbart.