Så har det hänt igen – det som inte får hända! Våra vänners fina hund, en underbar snäll och fin tik av mellanstorlek, lever inte längre!
Helt oprovocerat blev hon anfallen av en amstaff, en hanhund (!), som högg henne i nacken med svåra smärtor, sårskador och infektioner som följd. Efter ett antal veterinärbesök fann man för gott att låta henne somna in på grund av svåra infektioner och smärta!
Att mista sin kära familjemedlem är och förblir ett hemskt trauma för våra vänner – något som sätter spår för all framtid!
För oss som har haft två hundar av samma ras som våra vänners underbara, fina och sociala tik, känns det i djupet av våra hjärtan att ha fått vetskap om denna tragiska händelse. Våra hundar har vuxit upp och varit tillsammans mycket under de gångna åren, så saknaden är mycket stor.
Jag frågar mig – varför dessa hundar eller hundraser? Vad rättfärdigar att föda upp och att äga och handskas med dem? För mig/oss är det helt obegripligt!
Hur tänker människor som äger sådana hundar? Jag tror personligen att man saknar någon egenskap som måste kompenseras på något sätt. I bland annat Norge och Danmark är det förbud mot dessa hundraser (amstaff, pitbull med flera). Varför kan vi inte ta efter våra grannländer och snarast inför förbud även i vårt land?