Det skriver förre Säpochefen Anders Eriksson, som på regeringens uppdrag har utrett polisens behov av underrättelser om utländska förhållanden, internationell terrorism och annan grov gränsöverskridande brottslighet.

Spaningen ska även fortsättningsvis bedrivas av Försvarets radioanstalt (FRA), skriver utredaren. Huvudregeln föreslås vara att signalspaning för polisens behov inte ska förekomma.

Undantag får göras då det gäller allvarlig brottslighet eller betydande nationella eller internationella säkerhetsintressen. En domstol ska avgöra hur mycket och vilken information som polisen får ta del av.

En efterhandskontroll ska även göras av säkerhets- och integritetsskyddsnämnden. Enskilda ska kunna begära av nämnden att deras fall kontrolleras.

Kan informationen nås med mindre integritetskränkande metoder, ska signalspaning inte tillåtas.

Utredningen tillsattes i oktober förra året efter den omfattande debatten kring den nya FRA-lagen. Från den 1 december i år får Försvarets radioanstalt (FRA) signalspana på trådbunden kommunikation. Men efter den politiska överenskommelsen i alliansregeringen får FRA bara bedriva signalspaning utifrån vad regeringen och Försvarsmakten beslutar.

Justitieminister Beatrice Ask är inte helt nöjd med utredningens slutsatser.

Hon är inte heller helt säker på när polisen ska få använda sig av signalspaning.

Utredaren Anders Eriksson avviker i sina förslag något från den överenskommelse som allianspartierna ingick i höstas och som ska behandlas av riksdagen i höst. Det gäller framför allt det kritiserade förslaget om att inrätta en specialdomstol för prövning av signalspaning.

Han föreslår också en reglering av spaning i etern, som hittills varit helt oreglerad. Det ska i fortsättningen bara få ske i syfte att avslöja, utreda eller förhindra brott för som ger minst två års fängelse. För Säpos del ska det få användas även i andra fall då allvarliga hot mot nationell eller internationell säkerhet motiverar det.