Dags att bygga en huvudvärksvård värd namnet

Bristande kunskap bland vårdpersonal är den viktigaste barriären till adekvat behandling av huvudvärksdrabbade, framhåller styrelsen i Svenska huvudvärkssällskapet.

Som yrkesverksamma möter vi dagligen patienter som vittnar om år av kamp för att få rätt diagnos och en behandling som fungerar, skriver debattörerna.

Som yrkesverksamma möter vi dagligen patienter som vittnar om år av kamp för att få rätt diagnos och en behandling som fungerar, skriver debattörerna.

Foto: Fredrik Sandberg/TT/arkiv

Debatt2019-10-31 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Den bristfälliga huvudvärksvården har det senaste året fått uppmärksamhet i såväl media som bland politiker. Ett exempel på sistnämnda är Moderaterna som nyligen har tagit fram en riksdagsmotion med förslag till hur 1,5 miljoner migränpatienter i Sverige ska tas om hand på ett bättre sätt. 

Svenska Huvudvärkssällskapet välkomnar det ökande intresset bland riksdagspolitiker att göra något åt situationen, men nu måste regionpolitikerna följa efter. Det handlar om en betydande patientgrupp med varierande behandlingsbehov beroende på tillståndets allvarlighetsgrad och komplexitet. 

Enkom i Region Östergötland kan den totala gruppen av drabbade beräknas uppgå till cirka 76 000 personer, varav 10 procent kan förväntas ha så pass allvarliga problem att de behöver tillgång till neurologbedömning och vårdpersonal med olika grad av specialkompetens i huvudvärkssjukdomar. 

Migrän- och huvudvärkssjukdomar gör sig ständigt påminda i form av ofta stort lidande och höga samhällskostnader, men har dessvärre sedan länge varit bortglömt i sjukvården. Som yrkesverksamma inom huvudvärksmedicin möter vi dagligen patienter som vittnar om år av kamp för att få rätt diagnos och en behandling som fungerar. 

Priset får en stor del av de sjukdomsdrabbade, i huvudsak kvinnor, och deras anhöriga betala i form av kraftigt försämrad förmåga att delta i arbete, familjeliv och fritidsaktiviteter. 

Enligt WHO utgör bristande kunskap bland vårdpersonal den viktigaste barriären till adekvat behandling. Det är i sig inte förvånande i Sverige då det totalt ingår enbart 2 timmar undervisning i huvudvärksmedicin i läkarnas grundutbildning, trots att vi talar om en folksjukdom. 

En ytterligare barriär utgör avsaknaden av fungerande vårdkedjor, från primärvård till ett mer specialiserat vårderbjudande. Det är idag bara ett fåtal sjukhus i Sverige som har läkare med specialkompetens i huvudvärksmedicin. 

Huvudvärkssällskapet har därför med stöd från industrin tagit initiativet till dialog med ansvariga politiker i regionerna, inklusive Region Östergötland, med syftet att tillsammans bygga upp fungerande vårdkedjor för berörda. Det inledande gensvaret i regionerna har glädjande nog varit genomgående positivt. 

Som en hjälp till huvudmännen att ta det nödvändiga första steget framåt, det vill säga att genomföra en översyn av dagens huvudvärksvård i regionen, har vi tagit fram en vägledning till vilka frågor en sådan översyn bör besvara.Det går att  leverera en kostnadseffektiv migränvård relativt snabbt om politiker bestämmer sig för det. 

Kunskapen om hur man organiserar vårdkedjan för huvudvärksdrabbade finns tillgängliga för huvudmännen i form av rekommendationer från Huvudvärkssällskapet för nivåstrukturerad huvudvärksvård med tre vårdlinjer i den enskilda sjukvårdsregionen, kompetenskrav och kvalitetsregister. Byggstenarna till en huvudvärksvård värd namnet finns. Det är bara att starta bygget, politiker. Huvudvärkssällskapet ger gärna en hjälpande hand.

Mattias Linde, professor, Göteborg; Andrea Carmine Belin, docent, Stockholm; Ingela Nilsson Remahl, docent, Stockholm; Monicha Norén, huvudvärkssjuksköterska, Värnamo; Anna Steinberg, med dr, Stockholm; Anna Sundholm, bitr överläkare, Stockholm; Elisabet Waldenlind, docent, Stockholm och Lars Edvinsson, professor, Lund. Artikelförfattarna utgör styrelsen i Svenska huvudvärkssällskapet.