Så gott som alla vill bidra till det allmännas bästa med arbete efter förmåga. Att behövas är ett grundläggande mänskligt behov. Om folk fick bättre möjlighet att förverkliga sina drömmar och livsprojekt skulle mycket gott åstadkommas.

Allt effektivare produktionsmetoder minskar kontinuerligt behovet av arbetskraft. Att vi inte behöver arbeta så mycket för att tillgodose våra grundläggande materiella behov är en historiskt ny situation.

Men i stället för att glädjas åt vår nyvunna frihet försöker vi skapa full sysselsättning till varje pris, genom ständigt ökad konsumtion som inte längre gör oss lyckligare - och som skadar miljön.

För att rädda jorden och skapa ett människovänligare samhälle måste denna destruktiva "konsumtions-arbetsspiral" brytas. Därför bör vi inte reflexmässigt förkasta idén om medborgarlön - med eller utan motprestation.

I Tyskland debatteras medborgarlön seriöst. I en färsk rapport från det ansedda världshandelsinstitutet i Hamburg framhålls att de som får göra vad de brinner för arbetar mycket effektivare än de som släpar sig till jobbet i trött rutin.

De möjligheter att förverkliga livsprojekt - starta företag, vidareutbilda sig och så vidare - som medborgarlön öppnar för rymmer således, enligt rapporten, en betydande nationalekonomisk potential.

Man bedömer att 600 000 till 1,2 miljoner nya jobb skulle kunna skapas utifrån människors egna idéer. I stället för av staten påtvingade åtgärder - genom införandet av en villkorslös grundinkomst.

Kristdemokraten Dieter Althaus, regeringschef i Thüringen och en av Tysklands tyngsta politiker, har föreslagit en medborgarlön på 800 euro i månaden utan motprestation.

Han anser att en sådan reform skulle kunna genomföras redan inom 4-5 år och vara budgetneutral genom att ersätta en stor del av nuvarande välfärdssystem samt minska byråkratin.

Förslaget utreds nu i det stora statsbärande partiet CDU. Även Finlands statsminister Matti Vanhanen har uttalat sig försiktigt positivt om medborgarlön.

Praktiska experiment med medborgarlön genomfördes i USA och Kanada på 1970-talet. Farhågorna att många skulle avstå från förvärvsarbete för att leva på existensminimum kom på skam.

Tyvärr blåste medborgarlönen bort med de nyliberala vindar som svepte in över USA några år senare.

Ännu en god effekt av medborgarlön skulle vara att människor får reell möjlighet att välja bort underbetalda jobb med dålig arbetsmiljö.

Vi gröna tror på människors kreativitet och vilja att bidra till samhället.

Om enstaka individer väljer att utnyttja systemet får detta inte hindra en reform som skulle gynna de flesta. Därför efterlyser vi en seriös och bred debatt om för- och nackdelarna med medborgarlön även i Sverige.

Miljöpartiet har börjat med ett internt rådslag om hur trygghetssystemen kan utvecklas så att de fungerar med vår tids förutsättningar.

Kanske är det bättre att lägga grunden till ett nytt system än att laga och lappa det som inte längre fungerar?

Carl Schlyter (mp)

Annika Lillemets (mp)

Valter Mutt