Filosofin är en av de äldsta vetenskaperna och handlar om konsten att resonera riktigt. Till den vetenskapliga filosofin hör exempelvis kunskapsteori, etik och moral, och studiet av kausalitet. Studenten eller forskaren behandlar alltså frågor som hur man vet saker, vad som är rätt och vad som är fel, och hur man kan skilja mellan nödvändiga orsakssamband och slumpartade händelser.

Jag hävdar att filosofi borde läras ut redan i grundskolan och att de övriga ämnesområdena (särskilt grundämnena) bör ha tydliga och återkommande filosofiska inslag. Den tid och de resurser som måste tas från andra undervisningsmoment tjänas enkelt in då eleverna tidigt lär sig att aktivt tänka självständigt och kritiskt.

Det är inte bara min egen kärlek till resonemanget som motiverar min ståndpunkt. Forskning om filosofi och barn har pågått i fyrtio år.

I den uppsjö av forskningsmaterial som finns visar bland annat Virginia Shipman att även efter justeringar för ursprungliga skillnader är skickligheten i att resonera hos de elever som har fått filosofiundervisning överlägsna övriga grupper.

Den norske pedagogen Anne Schjelderup skriver att filosofiska samtal i skolan hjälper elever att tala och handla och utveckla moralisk integritet och autonomi. Enligt Terry Allen medför filosofiundervisning goda resultat i elevernas logiska färdigheter; Joyce Banks har påvisat filosofins positiva effekter på elevernas läs- och språkförmågor; och Tim Sprouds forskning har verifierat signifikanta förbättringar i vetenskapligt tänkande. Forskningen visar tydligt på filosofins nytta.

Filosofins positiva verkningar gäller inte bara barn. I många av de engelskspråkiga länderna gör universitetsstudenter med avsikt att läsa på avancerad nivå ett standardiserat test (GRE) som närmast kan jämföras med det svenska högskoleprovet.

Filosofistudenter visar år efter år de i särklass bästa genomsnittliga resultaten. De har bäst verbal förmåga av alla, liksom att de skriver de bästa analytiska texterna. I båda fallen hamnar språkstudenterna efter. Därtill har filosoferna bättre resultat i matematik än vad bland annat företagsekonomer, lärare och statsvetare har.

Att lära ut filosofi i grundskolan betyder inte att alla ska bli filosofer, men som människa ställs man ofta inför problem som inga läroböcker har lösningar till. Sådan problemlösning kräver filosofiska färdigheter.

Studier i filosofi lär människan att tänka kritiskt och strukturerat, och med denna autonomi följer även tolerans för oliktänkande utan att man för den sakens skull accepterar eller stöder bristfälliga resonemang.

Sådana färdigheter är av fundamental vikt för det civiliserade samhället och kräver mer än vad dagens icke-filosofiska skola kan leverera. Därför bör filosofi läras ut och användas redan i grundskolan.