Att dricka alkohol ökar risken för att drabbas av cancer. Detta gäller för ett 10-tal olika cancerformer. Risken för att dö i alkoholrelaterad cancer är störst för bröst- och tarmcancer. Alkohol ökar även risken för ett stort antal andra sjukdomar.

WHO:s cancerforskningsorgan, IARC, rekommenderar: ”Att konsumera alkohol, oavsett mängd, ökar din risk för att få cancer. Ju mer alkohol du dricker desto högre är risken för att du utvecklar cancer. Genom att minska din konsumtion, eller ännu hellre helt undvika alkohol, kan du minska din risk för att få cancer.”

Världscancerforskningsfonden, WCRF, säger samma sak och svenska Cancerfonden anger på sin hemsida att cirka 1 000 svenskar varje år dör i cancer som orsakats av alkohol. Vidare kan läsas ”Även måttlig eller låg alkoholkonsumtion kan vara skadlig och svenskarna är de EU-medborgare som har sämst kunskaper om sambandet mellan alkohol och cancer.”

Inte bara färre cancerfall blir resultatet, hälsan generellt skulle förbättras av en minskad alkoholkonsumtion. Resurser skulle frigöras i en hårt belastad sjukvård i Östergötland med färre sjukdoms- och olycksfall.

I hälsosamtalet i primärvården borde frågan om alkohol komma upp. Men en färsk rapport från Socialstyrelsen visar nedslående resultat. Mindre än en procent av patienterna i primärvården i Östergötland har fått dokumenterad rådgivning om sin alkoholkonsumtion. 2016 uppgav 16 procent av östgötarna enligt självskattning att de har ett riskbruk av alkohol.

I Socialstyrelsens rapport kan vidare läsas ”På senare år har forskningen uppmärksammat att även mindre mängder alkohol innebär risker för hälsan. Det finns således ännu större skäl än tidigare att hälso- och sjukvården ställer frågor och ger råd om alkohol även om patienten inte har ett missbruk eller beroende.”

Såväl den medicinska professionen som beslutsfattarna har anledning att fundera över detta: Varför tar man sig inte aktivt an alkoholen som en betydande sjukdomsalstrare? Varför är det så tyst om alkohol som en betydande riskfaktor för cancer?

Ett aktuellt arbetsdokument för regionens beredning för folkhälsa kanske är signifikativt för förhållningssättet och situationen. Alkoholen är inte ett fokuserat tema i beredningens arbetsplan för 2019 till skillnad från tobak, fysisk aktivitet, psykisk ohälsa med mera trots att beredningen i januari 2018 fick en föreläsning om alkoholens koppling till cancer baserad på aktuellt forskningsläge.

Det finns gott om vetenskaplig evidens om alkoholens effekter på hälsan. Inte minst inträffar varje år ett stort antal cancerfall varav cirka 1 000 leder till döden. Vem ska ta ansvaret för ett effektivt förebyggande arbete som kommunicerar evidensen till medborgarna? Beslutsfattarna? Medicinska professionen? Civilsamhället? Det är hög tid att någonting sker!

Jan-Ove Ragnarsson, Linköpingdistriktsordförande IOGT-NTO Östergötland

Per-Åke Andersson, Finspångalkoholpolitiskt ansvarig, IOGT-NTO Östergötland