Regeringens senaste förslag om att införa betyg redan i år 4 har inte stöd i forskning. Återigen ägnar sig politiker åt populistiska utspel, i stället för att seriöst basera sina reformförslag i aktuellt forskningsläge. Snarare än att bidra till bättre resultat, riskerar reformen, genom att stämpla 10-åringar som bra och dåliga, att hämma elevers lärande.

De borgerliga partiledarnas förslag om att införa betyg redan från år 4 kommer två år efter att betyg införts i år 6. Argument som förs fram är att betyg tydliggör elevers prestation för elever och deras föräldrar, vilket antas positivt påverka elevers resultat. Antagandena har inte stöd i aktuellt internationellt forskningsläge.

Bedömningsforskning talar om två olika typer av feedback på elevers lärande, summativ och formativ bedömning. Den förra innebär att lärandet i slutet av en period summeras i ett meritvärde, medan formativ bedömning är något som sker löpande med syfte att förändra elevers lärstrategier och lärares undervisning.

Betyg har främst en summativ funktion som skall ge elev, föräldrar, och andra intressenter ett mått på elevens kunskap. Betyg ger ingen konkret information om vad eleven bör jobba vidare med, eller hur de skall ändra sitt beteende för att prestera bättre.

Det internationella forskningsläget pekar på att summativa bedömningar i den form som betyg har, hämmar snarare än främjar lärande. Det handlar om att elever stämplas och därigenom tappar motivation, eller att betyg inte ger konkret information om vad och hur eleven skall prestera bättre. Betyg styr också elever att bli så kallade ”cue-seekers”, där fokus riktas mot extern belöning, att få ett bra betyg, snarare än intern belöning i form av att lära sig något.

Argument som förs fram i debatten är att betyg skall motivera elever att anstränga sig mer, och att elever behöver betyg för att få en tydlig indikation på hur det går för dem. Forskningsläget pekar snarare på att betyg inte tycks leda till ökad ansträngning och motivation hos elever, och att elever som riskerar att underkännas vet detta även om de inte får betyg.

Om politiker tar forskningsläget på allvar, skulle populistiska förslag såsom betyg i lägre åldrar, läggas åt sidan. Snarare borde satsningar riktas in mot att öka lärares bedömningskompetens, samt att rikta fokus på formativa metoder för bedömning och feedback.

Vid senaste reformen, då betyg fördes in i år 6, ignorerade regeringen forskningsläget. Stora delar av oppositionen accepterade reformen. Nu vill jag uppmana politiker att sluta låta skolan vara reformverkstad som styrs med grund i personliga erfarenheter, opinionsmätningar och av selektivt utvald forskning. För skolans skull, ta del av forskningsläget.