Vad är viktigast för Sveriges framtid? Att du och jag kan köpa en elcykel billigt eller att det satsas på forskning och innovation? Det är dessvärre en aktuell fråga med tanke på övergångsregeringens agerande. I sin budget angav de nämligen att de ”har begränsade befogenheter” och att ”den budget som lämnas utgår från tidigare riksdagsbeslut”. Men med det sagt blir det märkligt att de då struntade i riksdagens tidigare beslut om att fördela nära 600 miljoner kronor till forskning och innovation, samtidigt som de satte av 350 miljoner till den starkt politiserade frågan om bidrag till elcyklar och båtsnurror.

Att forskning behöver långsiktiga villkor är riksdagens partier överens om. Det framgick inte minst då den senaste forskningspropositionen antogs för två år sedan. Dåvarande regering gjorde en stor sak av just långsiktighet och valde att i likhet med Alliansregeringen presentera några 10-åriga forskningsprogram. Beslutet följdes upp i regeringens budget för 2018, där det också framgick hur mycket medel landets högskolor och forskningsfinansiärer kunde påräkna för de nästkommande åren. För Linköpings universitet (LiU) handlar det om 17 miljoner kronor i år och ytterligare 72 miljoner nästa år. Därför blev övergångsregeringens budget ett hårt slag.

Men som tur var blev det M/KD-budgeten som vann i riksdagen. Vi rättade till misstagen. Skrotade statens subvention till elcyklar och fördelade ut de tillskott som den tidigare regeringen hade utlovat till forskningsfinansiärerna. För lärosätena avsattes medlen som ett samlat anslag, med en instruktion att de skulle fördelas ut på respektive lärosäte i samband med vårbudgeten. M och KD infriade löftet och återställde således det som övergångsregeringen valt att strunta i. Men vad händer nu?

Med tanke på Stefan Löfvens regeringsförklaring, där statsministern proklamerade att ”Sverige är en ledande forskningsnation. Den positionen ska vi försvara.”, borde allt vara frid och fröjd. Men för att försäkra mig om att de medel som M och KD avsatte till lärosätena också hittar fram till rätt mottagare, har jag ställt frågor till berörda ministrar. Döm om min förvåning att några sådana garantier inte ges.

Ansvariga ministrar garanterade inte ens att de medel som vi fördelade ut direkt till de olika forskningsråden såsom Vetenskapsrådet och Vinnova är trygga. Detta är högst oroväckande och går stick i stäv med de långsiktiga villkor som regeringen tidigare har pratat sig varm om. Vi är många som vill ha en förklaring till denna kortsiktiga syn på ”långsiktighet”. Forskning förtjänar en regering som går att lita på.

Betty Malmberg (M)

riksdagsledamot för Östergötland