Det nya politiska landskap vi nu kan se behöver nödvändigtvis inte bara ses som ett parlamentariskt och demokratiskt problem. Det ger också en unik historisk möjlighet att förstärka demokratin och göra upp med de politiska ytterligheterna och bereda vägen för den politiska mittfåra väljarna tydligt pekat ut.

Blockpolitiken är i realiteten död. Den dog i samband med något som numera kan avskrivas som en olyckshändelse en decemberdag 2014. Kanske var det trots allt bäst som skedde. Den hade varit ganska bräcklig ända sedan de skador den ådrog sig redan i samband med Berlinmurens fall 1989.

För blockpolitiken har i grund och botten inte på länge varit något annat än en relik av två, under många år, förhärskande ekonomiskpolitiska system som inte kände vår tids stora utmaningar och som i vår förändrade värld därför inte längre har någon relevans.

Att vid en regeringsbildning försöka återuppliva blockpolitiken genom att bortse från ett parti med stöd av över 17 procent av väljarna och 62 mandat i riksdagen är inte realistiskt, vilket nu blivit allt mer uppenbart.

Det är därför dags för de politiskt ansvariga att anpassa sig till den verklighet vi lever i just nu och först och främst se till landets bästa och att inse och acceptera väljarnas budskap om att man vill ha en politik som finns i den traditionella politiska skalans mittfält. Som innebär en ekonomiskt ansvarsfull välfärdspolitik utan beroende av ytterkantspartier och som är beredd att ta sig an de stora miljöutmaningarna och som har modet att genomföra strukturella förändringar.

En politik byggd på måttfullhet och humanism. Som förmår och vill stå emot de krafter som utgör ett hot mot demokratin och alla människors lika rätt och värde.

Möjligheten till en sådan politik ligger i en regering av Socialdemokraterna, Centern, Liberalerna och Miljöpartiet och att dessa har mod och kraft att ta sig ur sina nuvarande positioner och se till landets bästa och väljarmajoritetens budskap mer än till egna kortsiktiga partiintressen. Genom sin mittenposition och förutsatt att inte alla övriga partier anser det bättre med ett nyval (extraval) skulle en sådan regering ha relativt goda möjligheter att bli den regering som just nu är bäst för Sverige.

Vägen dit heter tålamod, ödmjukhet och respekt. Pröva gärna den.

Roland Larsson (C)

f d kommunstyrelseordförande i Linköping

f d riksdagsledamot

Massod Khatibi (C)

nuvald ledamot till kommunfullmäktige i Linköping