I Corren 30/10 framkom att tomtkön i Linköping är rekordlång. Över 2 200 står i kön och den växer snabbt. Samtidigt visar statistik från Booli att nyproducerade lägenheter blir allt mer svårsålda. Antalet osålda nyproducerade lägenheter i kommunen ligger idag på 460 stycken. Denna paradox visar på att det råder allvarlig obalans på bostadsmarknaden.

”Högt, tätt och dyrt” är en byggtrend vi ser i hela Sverige just nu. Men byggbolagen bygger inte det människor efterfrågar. I rapporten ”Building blocks starting to crumble” räknar DnB NOR på överutbudet av dyra bostadsrätter. De kommer fram till att överutbudet i Sverige som helhet ligger på 40 000 lägenheter årligen. Överutbudet är en viktig delförklaring till prisfallet vi sett det gångna året.

Detta är något kommunpolitiken måste ta på största allvar. Rättas inte obalanserna till kommer problemen fördjupas. Arkitekter må vinna pris på projekt som Vallastaden, men det som behövs är bostadsrätter, småhus och radhus till priser som vanligt folk har råd med. Och då måste utbudet av tomter öka kraftigt.

Obalanserna ser dock ut att förvärras kommande år. Det kommer nämligen ut en ny generation på arbetsmarknaden, som är allt annat än ”urbana latte-drickare” som vill bo högt och tätt. WSP lät nyligen undersöka hur 90-talisterna ville bo. Resultatet visar att ”inom femton år vill de flesta bo i småhus, precis som tidigare generationer också har velat. De vill låta sina barn känna gräset mellan tårna.”

Obalanserna på bostadsmarknaden i Linköping är betydande. Ett tecken att ta på allvar är det ”förskalv” vi bevittnat på bostadsmarknaden det senaste året, med skakiga bostadspriser. Fortsätter utbudet av dyra bostadsrätter öka samtidigt som utbudet av småhustomter är obefintligt, står Linköping inför stora bekymmer. Detta är något som måste tas på största allvar och ges hög prioritet kommande mandatperiod.

Håkan Larsson

chefekonom Villaägarnas Riksförbund

Ulf R Lindgren

ordförande LVF – Linköpings Villaägareförening