I samband med klimatmötet i Warszawa är det viktigt att man inte förväxlar presentationen av FN:s klimatpanels (IPCC:s) rapporter i media med vad som faktiskt sägs i rapporterna.

Vi kan börja med att konstatera att IPCC nu erkänner att det inte har skett någon statistiskt signifikant global temperaturuppgång på mellan 15 till 17 år (beroende på vilken databas man använder), trots att koldioxidhalten fortsatt att öka. Denna uppvärmningsplatå har gett upphov till en stor diskussion bland klimatvetenskaparna själva. Många pekar på naturliga variationer såsom havströmmar, molnbildningsförändringar och solens aktivitet. Andra menar att värmen kanske gömmer sig i djuphaven. Men ingen vet säkert.

För det andra så tonas den globala uppvärmningens effekter på extremväder ned. I IPCC:s sammanfattning finns en tabell där bedömningen för olika extremväder radas upp. Man anser till exempel att det är ”låg trovärdighet” att uppvärmningen orsakat högre frekvens av tropiska cykloner. I sin huvudrapport så framgår det att bevisen är låga eller obefintliga för att uppvärmningen skulle orsaka stormar, orkaner, översvämningar, hagelstormar, åskväder, eller torka på en global skala (och man erkänner att man att man överdrivit i sin förra rapport från 2007).

För det tredje så sågar man allt tal om ”tipping points” i sin huvudrapport . En ”tipping point” innebär att våra koldioxidutsläpp gör att någon faktor i systemet ändras abrupt och irreversibelt (tropiska skogar som torkar, inlandsis som smälter bort, metanutsläpp i Arktis, etc.) vilket i sin tur kanske innebär att den globala temperaturen plötsligt och obevekligen ökar i accelererad takt. Men detta får alltså tummen ned av IPCC.

Slutligen så visar det sig att man har vidgat osäkerhetsspannet igen för sina prognoser om hur många grader som man kan tänka sig att den globala temperaturen ökar om vi fördubblar halten av koldioxid. Den sägs vara mellan 1,5 grader och 4,5 grader. Och detta är detsamma som man sade redan i sin första rapport 1990. Och en tidigare uppskattning av Jule Charney från 1979 sade samma sak. Vad innebär det?

Jo, det innebär att klimatvetenskapen och IPCC inte gjort några som helst framsteg i sina prognoser om detta på snart 35 år. Samma prognosspann ältas om och om igen. Osäkerheten om var vi kan tänkas hamna är lika stor nu som då. Efter att ha investerat 100-tals miljarder på forskning så har man alltså misslyckats med sitt uppdrag att klargöra den politiskt viktigaste frågan av alla, nämligen huruvida våra koldioxidutsläpp utgör en fara för mänskligheten (vilket antas gå vid 2 grader).

Om politikerna och tjänstemännen som samlas i Warszawa bryr sig om att sätta sig in i vad FN:s klimatpanel faktiskt skriver, så borde den självklara slutsatsen vara att man bör avvakta med alltför dyrbara investeringar och drakoniska förbud. Vetenskapen, vare sig i IPCC:s eller någon annans tappning, ger inget stöd för sådant.