Replik på "Osäker framtid för skogsägarna", 31/1.

Nyckelbiotoper. Sällan har ett ord tolkats på så olika sätt. Sen när blev faktaunderlag i sig en politisk fråga? I riksdagen röstades den utökade kunskapsinsamlingen ner. Men nyckelbiotoperna finns kvar, lagarna finns kvar. Att säga nej till kunskap löser inga problem.

Mats Nordberg (SD) är en av de som tolkar nyckelbiotoperna som något som sätter käppar i hjulen för skogsägare som vill bedriva ett hållbart skogsbruk. Det stämmer inte. Det sista en miljöcertifierad markägare vill, är att vid avverkningsanmälan få den informationen. Själva syftet med nyckelbiotopsinventeringen är att kartlägga skogarna i ett tidigare skede, för att ge tydliga spelregler för skogsbrukare. Miljöcertifierade markägare vill veta var de skyddsvärda skogarna finns, för att kunna planera sitt skogsbruk. Miljömärkningen är marknadens sätt att ta ansvar och garantera till konsumenten, att produkten inte ursprungar från skyddsvärda ur- eller naturskogar. Och det är något som svenskarna vill, 80 procent av folket anser att skyddsvärda skogar ska skyddas från avverkning.

Om en skog uppnår mycket höga naturvärden, går det också att få skogen formellt skyddat. Du erbjuds full ersättning plus ytterligare 25 procent av värdet för de begränsningar i brukandet som biotopskyddsområdet innebär, exempelvis att du inte får avverka. Enligt den nationella strategin för hur vi ska skydda skog, föreslår Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket att markägare som har hög koncentration av nyckelbiotoper, ska prioriteras för ersättning. Och det finns en stor parlamentarisk enighet i det: markägare ska få ersättning för den skog som skyddas formellt och långsiktigt. Så istället för att stå och stampa, måste skogspolitiken nu ta nya steg framåt.

Miljöpartiet vill:

- Att kunskapsinsamling sker på ett strukturerat och organiserat sätt, med en transparent metodik som berättar var det finns höga naturvärden

- Att markägare som har höga koncentrationer av skyddsvärd skog ska prioriteras och ges ersättning

- Att ersättning för formellt skydd ska ske, utan att markägare ska behöva vänta i flera år. Det kräver drastiskt högre post i budgeten för värdefull natur

- Utveckla nya sätt att ersätta markägare som gynnar och värna naturen

I januariavtalet finns många kompromisser, men det finns också samsyn kring att vi måste ta gemensamma steg framåt, för att äntligen börja prata samma språk och göra det lätt att göra rätt, även i skogsbruket.

Rebecka Le Moine (MP)

riksdagsledamot

Agneta Niklasson (MP)

regionråd