KRÖNIKA Det kom inga besked från talmannen Andreas Norlén under fredagen. Enligt det av talmannen fastlagda schemat så lämnade de båda rivaliserande statsministerkandidaterna Ulf Kristersson och Stefan Löfven rapporter den 4 januari; tolv dagar före den dag då den tredje statsministeromröstningen ska hållas i riksdagen.

Löfven och Kristersson hade rapportplikt till Norlén även den 28 december. Då framkom heller inget. Talmannens pressmeddelande efter telefonsamtalen med S- och M-ledaren var något av det mest innehållslösa som jag sett. Pressmeddelandet efter gårdagens kontaktrunda avvek inte från mönstret. Vilket kan betyda att inget har hänt eller att något stort är på väg att hända. Då och då är det så i politikens värld att medan alla babblar om något så händer något helt annat. Minns till exempel december 2014 då alla planerade för extraval och så kom det plötsligt en decemberöverenskommelse istället.

Så vi får väl se.

Min håg står till ett extraval. Jag tror att väljarna skulle kunna bringa en del klarhet i partiernas krångligheter med regeringsbildandet. Det som i mina ögon skulle onödiggöra ett extraval är att en rimligt rationell minoritetsregering släpps fram för att få en chans att prova vingarna. (Varje försök att bilda en majoritetsregering innebär enbart en förlängning av Decemberöverenskommelsen från 2014. Och det känns som att vi är rätt färdiga med det upplägget för stunden.)

Från mitt perspektiv vore det intressant med en ren S-regering. Jag är övertygad om att en sådan regering skulle kunna samla stöd för vettig politik på de mest angelägna samhällsfälten. Utan att explicit behöva styras av udda idéer från V och MP skulle Socialdemokraterna kunna blomma ut i ett sådant läge. Med tanke på riksdagens mandatfördelning så är det emellertid tämligen otroligt att en sådan regering släpps igenom.

Hittills har det varit ungefär lika trögt i portgången för en minoritetsregering ledd av moderaternas Ulf Kristersson. Det rekordstora förtroendetappet för Annie Lööf (C) - som med sina 31 mandat har statsministerutnämningsmakten i sin hand - kan kanske ändra spelplanen till moderaternas fördel. Vi får väl se. Ett extraval kvarstår som mina bästa stämningars längtan.