Tystnaden hotar demokratin

Sedan år 2003 arbetar ett nätverk med höga företrädare för kyrkan, idéburna sektorn, samt stat och kommuner i Östergötland med aktiviteter för att uppmärksamma Förintelsen. Här skriver de med anledning av Förintelsens minnesdag den 27 januari.

Göteborg, september. Öppet nazistiska grupper demonstrerade på gatorna under 2017. Farligast är andra människors tystnad, skriver debattörerna.

Göteborg, september. Öppet nazistiska grupper demonstrerade på gatorna under 2017. Farligast är andra människors tystnad, skriver debattörerna.

Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Debatt2018-01-20 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

En öppen demokrati står alltid under tryck. Tolerans och fundamentala mänskliga rättigheter är ingen självklarhet. Hösten 2017 blev detta tydligt. Uttalat nazistiska grupper demonstrerade ogenerat för sin sak medan resten av Sverige undrade vad som hände. Hur kan detta vara möjligt, frågade sig många. Ja, detta oerhörda var möjligt. På svensk mark marscherade högerextrema grupper med flaggor och fanor. Även andra grupper har tydligt markerat antisemitiska åsikter.

Varje människa och varje generation måste ställa sig frågan på allvar: Vilket samhälle vill vi ha och hur ska vi leva tillsammans? Det största hotet mot demokrati är inte att det finns grupper som vill ta bort demokratin. Det största hotet mot demokratin är att vi låter det ske utan att vi höjer våra röster.

På lördag är det Förintelsens minnesdag. Den 27 januari 1945, för 72 år sedan, befriades koncentrations- och förintelselägret i Auschwitz. Sedan 1999 är den 27 januari en officiell minnesdag för Förintelsen i Sverige. Vi som skriver denna artikel ingår i ett nätverk i Östergötland för att uppmärksamma Förintelsens minnesdag och mänskliga rättigheter.

När lägren i Europa öppnades blev det en chock för världen, en chock som fortfarande ekar och sätter prägel på bland annat våra lagar. Hur kunde detta ske? Hur kunde en relativt begränsad grupp människor systematiskt förinta ett helt folk? Det tragiska svaret är att ”man” lät det ske. Grannar, vänner, skolkamrater och helt vanliga människor lät det oerhörda ske. Det blev möjligt därför att man gav sitt tysta medgivande.

Hur uppstår demokrati och respekt för människovärde? Det uppstår inte genom tystnad. Det sker aldrig med automatik. Det uppstår genom att vi själva är demokrater och visar respekt för demokrati och människovärde. Sättet att lära ut demokratiska värderingar är genom att själv leva dem. Ett mänskligt samhälle kräver människor som vill det. Det kräver vårt mod och deltagande, varje dag.

Ett samhälle som erkänner allas lika rättigheter och lika värde utmanas och hotas alltid av de som inte erkänner dessa värden. Den öppna och utsträckta handen utmanas alltid av den knutna handen.

I dag och alla andra dagar tar vi kraftfullt avstånd från antisemitism.

Elisabeth Nilsson

landshövding, Länsstyrelsen Östergötland

Eva Andersson

regionfullmäktiges ordförande i Östergötland

Martin Modéus

biskop, Svenska kyrkan, Linköpings stift

Helena Balthammar

kommunfullmäktiges ordförande samt borgmästare Linköping

Louise Malmström

kommunfullmäktiges ordförande samt borgmästare Norrköping

Elias Georges

kommunfullmäktiges ordförande Motala

Berit Martinsson

kommunfullmäktiges ordförande Finspång

Jörgen Oskarsson

kommunfullmäktiges ordförande Mjölby

Gerd Aronsson

kommunfullmäktiges ordförande Söderköping

Lena Käcker Johansson

kommunfullmäktiges ordförande Kinda

Indira Stefanovic

ordförande i Byrån mot diskriminering Östergötland

Lotta Jansson

ordförande i Vänskapsförbundet Sverige-Israel Norrköping–Linköping

Agneta Lindqvist

ordförande i Funktionsrätt Östergötland

Läs mer om