Ungdomars fritid viktig samhällsfråga

Vi efterlyser en diskussion och åtgärder för att alla barn och unga ska få tillgång till en meningsfull och utvecklande fritid, skriver Lena Nyberg, generaldirektör vid Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, ser behov av olika former av nationella initiativ för att förbättra villkoren för grupper av unga.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, ser behov av olika former av nationella initiativ för att förbättra villkoren för grupper av unga.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Debatt2019-11-04 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Fritiden är viktig för ungas personliga och sociala utveckling. Den kan stärka självkänslan och vara en viktig arena för unga att känna inflytande över sitt eget liv. Fritidsaktiviteter kan ge unga möjlighet att delta i samhällsdebatten och göra sina röster hörda.

De allra flesta unga i Sverige deltar i olika aktiviteter på sin fritid. Men det råder stora skillnader mellan tillgång till och möjligheter att delta i fritidsaktiviteter. Över tid minskar också föreningsdeltagandet. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, ser behov av olika former av nationella initiativ för att förbättra villkoren för grupper av unga. Det gäller unga på landsbygden och i glesbygd, unga i så kallat utsatta områden, unga hbtq-personer och unga med funktionsnedsättning.

Unga som bor i socioekonomiskt starka områden har ett rikt utbud av fritidsaktiviteter. Flera säger att de skulle vilja göra fler saker. Köer till aktiviteter och brist på tid försvårar för dem att delta. I landsbygd, glesbygd och så kallat utsatta områden i städer saknar unga aktiviteter som de själva vill delta i och mötesplatser där de känner sig inkluderade. Långa avstånd, långa restider och brist på utbyggd kollektivtrafik försvårar för dem att delta i fritidsaktiviteter.

Unga med begränsade ekonomiska resurser, utrikesfödda tjejer, unga hbtq-personer och unga med funktionsnedsättning är mindre aktiva på sin fritid och deltar inte lika mycket i organiserade fritidsaktiviteter som andra unga.

I låginkomstområden är det vanligare att unga besöker fritidsgårdar, ungdomens hus och bibliotek medan de i höginkomstområden oftare deltar i organiserade aktiviteter som kostar pengar, till exempel föreningsidrott och musik- och kulturskolor. Var åttonde ungdom i åldern 13–19 år har avstått från fritidsaktiviteter för att de själva eller familjen inte har råd.

Efterfrågan på mötesplatser är stor, särskilt bland unga nyanlända. Öppen fritidsverksamhet har också en viktig roll i att stärka ungas inflytande och delaktighet i samhället. 

2018 fördelade MUCF ett statligt stöd på 50 miljoner kronor till öppen fritidsverksamhet. I en av tre kommuner ledde det till att fler flickor deltog, fler insatser för unga hbtq-personer och för unga med funktionsnedsättning. Vi efterlyser en diskussion och åtgärder för att alla barn och unga ska få tillgång till en meningsfull och utvecklande fritid i enlighet med regeringens mål för ungdomspolitiken och barnkonventionen som nästa år blir lag i Sverige.

Lena Nyberg, generaldirektör vid Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF