Med de avtal som har undertecknats av Sverigeförhandlingen, kommunerna och regionerna längs Ostlänken har en viktig milstolpe uppnåtts i förberedelsen av Sveriges första höghastighetsjärnväg. Nu är det angeläget att Ostlänken och hela systemet byggs ut så snabbt det går och för trafik med hastigheter upp till 320 kilometer i timmen. För att få full klimateffekt och större arbetsmarknadsregioner går det inte att sänka topphastigheten.

Under hösten har det pågått en intensiv debatt om hastigheten och utbyggnadstakten för höghastighetsjärnvägen. Sverigeförhandlingen förordar att regeringen håller fast vid 320 km/tim för hela systemet och att hela järnvägen byggs ut till år 2035/2040. Det är med den utgångspunkten som vi nu sluter avtal med kommunerna.

Det har framförts förslag om att sänka hastigheten på Ostlänken. Men även om det kan vara frestande att sänka farten på en delsträcka, menar vi att hela systemet behöver byggas för tåg med 320 km/tim. Att hastigheten är lägre på korta sträckor där det finns särskilda skäl är säkert rimligt, men Ostlänken är för lång för det. Ostlänken är inte en isolerad regionaltågsjärnväg, utan är en del i en ny järnväg Stockholm-Malmö med förlängning till Köpenhamn och Hamburg. Varje minut som kapas i restid har betydelse för att vi ska få ut järnvägens alla samhällsnyttor och klimateffekter.

Ett viktigt syfte med höghastighetsjärnvägen är att öka arbetspendlingen, förstora arbetsmarknadsregionerna och flytta över resenärer från flyg och bil respektive gods från väg till järnväg. Helt avgörande blir då att pendlarna kan resa längre på kortare tid. Att försöka skapa större arbetsmarknadsregioner med bil, buss och dagens spårburna trafik är inte möjligt eftersom det inte går att höja hastigheterna mycket mer. Med snabba höghastighetståg däremot kommer södra Sveriges arbetsmarknadskarta att ritas om.

Med tåg som går i 320 km/tim tar man sig från Linköping till Stockholm på cirka en timme och från Norrköping till Jönköping på 40 minuter. De kortare restiderna leder till fler arbetstillfällen och bättre möjligheter för företag att utvecklas.

Höghastighetståg är nytt i Sverige, men har funnits länge i många andra länder. Det är med andra ord en järnväg som ska byggas med en modern, men etablerad och beprövad teknik. De flesta höghastighetsjärnvägar byggs i dag för tåg som går i 300–320 km/tim. High Speed 2 i Storbritannien förbereds för 400 km/tim och i till exempel Frankrike och Italien planeras för cirka 350 km/tim.

För att järnvägen ska bli verklighet inom en rimlig framtid behövs en annan finansieringsform. Vi anser att den ordinarie infrastrukturbudgeten bör kompletteras med lån. Då kan höghastighetsjärnvägen stå klar redan till 2035/2040, och vi undviker att den tränger undan andra viktiga infrastrukturprojekt.

Sverigeförhandlingens uppdrag är att samordna byggandet av infrastruktur och bostäder. Utgångspunkten för vårt arbete är att höghastighetsjärnvägen inte enbart ska lösa ett transportproblem utan bidra till ett ökat samhällsbyggande. En snabb utbyggnad och höga hastigheter ger de största samhällseffekterna.