Det är oroliga tider. Det är lätt att lockas av förföriska löften från säkerhetsbranschen där de säger att mer övervakning ska lösa alla problem. Vi menar dock att Liberalerna på helgens landsmöte bör ställa sig skeptiska till mer övervakning.

Datainspektionen konstaterade förra året att det aldrig skett en så omfattande kameraövervakning i det offentliga rummet. Förespråkarna för övervakning påstår att detta skulle leda till färre brott samtidigt som de menar att fler brott begås nu än tidigare. Att detta inte hänger ihop är inte en slump. Argumenten som förs fram för ökad övervakning är tyvärr oftast baserade på anekdoter eller lösa påståenden, övervakning löser sällan problemet.

Begränsa övervakningskamerorna. Det finns situationer där vissa typer av inskränkningar i den privata integriteten är befogade. Men dessa övervakningsåtgärder är, oavsett syfte, alltid integritetskränkande eftersom de sker utan människors samtycke. Mot denna inskränkning måste den påstådda nyttan bevisas och vägas. Eftersom det påstådda syftet är att bekämpa brottsligheten krävs det således goda anledningar att tro att så blir fallet. Bevisen för den påstådda nyttan är svaga, angående kameraövervakning slog till exempel expertmyndigheten Brå fast att effekten är ”liten eller icke existerande”.

Stoppa massdatalagringen. EU-domstolen har slagit fast att den svenska lagen är ett ”synnerligen allvarligt ingrepp” i privatlivet och hotar yttrandefriheten. Detta är en målkonflikt där man måste göra en avvägning mellan att beivra brott och att värna grundläggande demokratiska principer. Denna avvägning har EU-domstolen gjort. Massövervakning påverkar också människors beteende på ett negativt sätt. Obehagskänslan av att ständigt vara observerad leder till ökad otrygghet. Det blir inte självklart att fritt våga nyttja yttrandefriheten och uttrycka en obekväm uppfattning. Självcensur eller medborgares rädsla för hur samtalslistor eller deras surfhistorik kan tolkas har ingen plats i ett fritt och demokratiskt samhälle.

Begränsa hemlig dataavläsning. Hemlig dataavläsning, att hacka sig in i och spionera på innehållet i individers datorer och privata kommunikation, är ett synnerligen allvarligt ingrepp i privatlivet. De verktyg som används kan hamna i fel händer och då orsaka stor skada för privatpersoner, företag och myndigheter. Just nu utreds om även svenska myndigheter ska få ägna sig åt hemlig dataavläsning. Det är också ett hot mot den enskildes säkerhet. Svagheter i datasystem som den typen av verksamhet skapar kan också användas av andra.

Enkla lösningar fungerar sällan på komplicerade problem. Visserligen kan övervakning trots att det inte leder till en reell brottsminskning öka känslan av trygghet. Integritetskränkande åtgärder bör dock inte vidtas om inte stark evidens för dess positiva verkan föreligger och som dessutom överväger nackdelarna. Förhoppningsvis lyssnar Liberalerna på Brå, Datainspektionen och EU-domstolen. Integritet och verklig säkerhet måste uppvärderas.

Peter Michanek

sekreterare, Föreningen för digitala fri- och rättigheter (DFRI)

Mathias Sundin (L)

riksdagsledamot Östergötlands län

Joar Forssell

förbundsordförande Liberala ungdomsförbundet