Insändare Till att börja med. Jag är helt klar på att vi måste ändra vårt levnadssätt för att rädda miljön! Men hur gör man detta klokast?

I början av 2000-talet var etanol i personbilar lösningen på utsläppen från dem. Bilar som drevs med etanol fick skattelindringar och många köpte dessa bilar.

Bensinmackar ute i glesbygden tvingades stänga när de inte grävde ner en etanoltank. Det innebar att bilägare fick åka många mil i onödan för att kunna tanka bensin/diesel och etanol naturligtvis. Miljönyttan med detta kan ifrågasättas. Etanolen har ett energiinnehåll som är 35–40 procent lägre än bensin/diesel vilket gjorde att man fick tanka en seg och trött bil oftare. Bil/motortillverkare kände ju till detta.

Vem köper/tankar en etanolbil idag?

Bara för några år sedan lovprisades dieselbilen som det enda saliggörande. Man premierades om man köpte en diesel. Nu förbjuds dessa bilar att köra i vissa städer och straffskatt tas ut. Deras utsläpp hade naturligtvis gått att ta reda på. Innan.

Nu höjs elbilarna till skyarna. När kommer det fram att batterierna, tillverknings- och destruktionsmässigt, blir ett så allvarligt miljöproblem att det inte tillåts? Hur det förhåller sig med den saken vet säkert tillverkarna, men har man tagit med det i beräkningen?

Maria Wetterstrands utredning som kräver att 30 procent av flygbränslet som tankas i Sverige 2030 ska bestå av biobränsle. Har man tagit reda på konsekvenserna av detta?

Får man samma effektminskning på flygplanen som i personbilarna? Då måste man ha mer bränsle i tanken eller flyga kortare sträcka/tank. Kommer startbanorna att räcka till? Med sämre effekt blir flygtiden längre. Det tar längre tid att komma upp på höjd där det går åt mindre bränsle. Hur påverkas jetmotorer och dess bränslesystem av så mycket biobränsle?

Det kanske inte får de effekterna, det har jag inte tillräcklig kunskap att bedöma. Men sett i backspegeln kan man ju undra om det är genomtänkt.

Sture Axelsson