Insändare Gunilla Malmborg, som utrett assistansersättningen och delar LSS till vissa funktionshindrade, har det inte lätt. ”Jag föreslår inga besparingar” försvarar hon sig, för att gjuta olja på vågorna från ilskna handikapporganisationer.

När utredningen tillsattes av den rödgröna regeringen, så fanns det klara direktiv om besparingar, men när valet närmade sig tog regeringen bort sparkravet och för att understryka sin oskyldighet så fick försäkringskassans vd sparken, som bara följt direktiven. Att andningshjälp och sondmatning ej skulle ingå i assistansen, för svårt sjuka barn, var oerhört korkat, vilket utlöste berättigad vrede.

Oavsett vad vi tycker så måste kostnadsökningen stoppas, från 4 miljarder från starten till över 20 miljarder i dag. Bidragens baksida är ett känsligt kapitel, när de förvandlas till stora extrainkomster hos fuskare.

Antalet vab-fuskare har ökat, liksom LSS-fusket hos oseriösa bolag, men mantrat från både utredare och politiker är att det endast är ett litet antal, när LSS-fusket beräknas uppgå till minst 3 miljarder varje år!

Tyvärr har samhällets alla rättigheter fått miljardfusket att skjuta i höjden och i förlängningen drabbas de mest utsatta. Politiker, oftast till vänster, förminskar bidragsfusket i det längsta, för ingen vill stöta sig med presumtiva väljare. Tyvärr verkar alltför många ha glömt sjukskrivningsepidemierna under 80- och 90-talen när de riktigt sjuka sedan fick betala för att friska skulle sluta sjukskriva sig.

Harriet Larsson

lss