Insändare När Stefan Löfven i slutet av 2015 utannonserade tvärvändningen i svensk migrationspolitik påstod han att Sverige nu hade lagt sig på “EU:s lägstanivå”. Denna lägstanivå är dock långt ifrån låg och mycket hög relativt våra grannländer. Många svenskar har felaktigt fått intrycket att invandringen till Sverige nu är liten. Idag finns en otillräcklig rapportering kring vidden av den migration som har nått Sverige de senaste åren. Det är viktigt att vi känner till storleken på de senaste årens migration. Vet du?

Åren 2015 till 2017 har cirka 145 000 personer erhållit asyl som flyktingar till Sverige. Under samma period har i Finland, Norge och Danmark tillsammans beviljats totalt 60 000 asylansökningar. Än så länge i år (till och med oktober) har cirka 17 000 personer erhållit asyl. Bara under dessa nästan fyra år, då vi legat på EU:s “lägstanivå”, har mer än 160 000 personer beviljats asyl. Och detta är bara de som har beviljats asyl som flyktingar.

Det finns emellertid ytterligare en grupp, nämligen anhöriginvandringen.

Mellan år 2015 och 2017 har 123 000 anhöriginvandrare kommit till Sverige. I år (till och med oktober) har ytterligare 38 000 anhöriginvandrare tillkommit. Anhöriginvandringen de senaste fyra åren uppgår alltså till cirka 161 000 individer, alltså lika många som har sökt asyl. Det är också denna invandring som nu tilltar då många av de som kommit som asylsökande för hit sina familjemedlemmar.

Det har alltså under de senaste åren anlänt drygt 320 000 personer till Sverige. Befolkningsmässigt har en stad i Malmös storlek tillförts under en fyraårsperiod. Det är viktigt att denna statistik framförs tydligt till de svenska medborgarna så att vi kan få en god, faktabaserad uppfattning om den rådande situationen. Utifrån detta och i kombination med andra viktiga faktorer, kan vi sedan besluta om vägen framåt gällande migrationspolitiken.

Statistik hämtad från Eurostat och Migrationsverket

Jacob Granqvist