Insändare Angående de signalprioriteringar för kollektivtrafik som utförts, men som delvis inte har behövts, så har jag som bussförare sett var dessa kommer att ske och undrat över placeringarna för dessa, i många fall. Detta då de satts upp på platser där det inte är några problem att komma fram.

Jonas Sjölin på miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen erkänner att dialogen med Östgötatrafiken inte har varit tillräcklig (Corren 29/11). Jag undrar varför man inte tillfrågar bussförare eller åtminstone entreprenörer om var det är problem med framkomligheten, och svårigheter för bussen att komma ut. Vi bussförare har daglig erfarenhet av sådant. Då skulle inte denna vårdslösa hantering av skattemedel ha behövt ske, där miljonbelopp investerats i onödan. Det är inget annat än skandalöst!

Dessutom bedömer Jonas Sjölin att det kommer att finnas behov av dessa ljussignaler om cirka ”ett och ett halvt år”. Detta är ej troligt, då det är osannolikt att trafiksituationen på de berörda platserna skulle ha förändrats redan då. Detta gäller till exempel de signalsystem som byggts i två korsningar på Vasavägen, då ju denna är en huvudled och den enda trafik som kan hindra busstrafiken är gående på övergångsställena.

Avslutningsvis kan nämnas några platser där det är bra att signalprioritering införs. Då tänker jag främst på korsningarna Haningeleden–Hässlegatan samt Vistvägen– Aspnäsvägen/Ullstämmavägen, där det verkligen varit svårt att komma ut med bussen i högtrafik, med ansenliga väntetider.

Ola Neselius

bussförare