En kravlös skola fri och obunden, öppen för alla oavsett kön, ålder och bakgrund och som vill utforska nutiden. Detta i dagens stormflod av ideér, information och lockelser. Behövs en sådan skola i dagens Sverige?
Vi tror det efter besök på godset Fogelstad i Sörmland, där den unika kvinnliga medborgarskolan drevs åren 1925–54.
Skolan kom att spela en viktig roll i vår politiska historia. Den bekostades till stor del av Fogelstads ägare, Elisabeth Tamm, som tillsammans med Kerstin Hesselgren och många andra liberala kvinnor bedrivit en lyckosam kampanj för kvinnlig rösträtt. De två pionjärerna kom in i riksdagen 1922.
Då föddes tanken hos dem att full medborgarrätt inte var nog. Det behövdes även kunskap, mod och målmedvetenhet för att kunna göra avtryck i politiken. Så skapades den ideella skolan på Fogelstad. Det blev en framgång. Närmare två tusen elever sökte sig dit under årens lopp. Kända namn som Elsa Brändström, Harry Martinson, Siri Derkert och Elsa Björkman-Goldschmidt deltog som lärare eller elev. Elin Wägner och Moa Martinson fick självförtroende, vågade utnyttja sina erfarenheter och utveckla ett författarskap.
Pedagogiken på skolan var ofta förbluffande modern. Inga läroböcker, i stället föredrag, samtal och diskussioner. Sång, musik, konst och gymnastik förekom. I rollspel kunde en roll som nazist ingå – vi talar ju om 30-tal – allt i avsikt att utröna elevens egna innersta bevekelsegrunder. I muntlig framställning medverkade kända skådespelare.
Vilken förmögen person vill hjälpa till och i sann liberal och demokratisk anda starta en ”Fogelstadvariant” med nutida inriktning? En skola som med rektor Honorine Hermelins ord ”vill vara en fristad, ett lufthål i denna värld av isolering bakom skiljande murar”.
Denna filantropiskt lagde person kan komma att gå till historien som en stor välgörare.
Gudrun Neselius (L)
Lars Neselius (L)