År 2012 tilldelades Mångkulturellt centrums (MKC) 11 miljoner kronor. MKC hävdar på sin hemsida att det är svårt att prata om ras i Sverige. Därför har MKC, med hjälp av teorier från bland annat USA, formulerat den till synes motsägelsefulla ambitionen att återinföra rasbegreppet i Sverige för att därigenom bekämpa segregation. Men hur rasistiskt är egentligen Sverige?

I internationella attitydundersökningar om tolerans placerar sig Sverige i topp. Sverige sticker ut som ett ovanligt tolerant land både i World Values Survey och i European Social Survey, som utforskar bland annat hur fördomsfria olika länder är gentemot exempelvis invandring.

I sin bok "Moral Tribes" beskriver Joshua Green, professorn i sociologi vid Harvard, hur våra hjärnor är programmerade till att reagera på olikheter. Vi söker efter yttre attribut som hjälper oss att skilja vår grupp från andra. Så fungerar alla människor oberoende av hudfärg och kön. Det är en naturlig reflex. Man behöver alltså varken vara vit, man, kristen eller framgångsrik för att reagera på olikheter. Men efter den första reaktionen är en annan del av hjärnan mottaglig för goda argument. Där justeras vår första reaktion vilket kan leda till att uppfattningar förändras.

Greene påpekar att alla människor med fungerande system reagerar likartat och att reaktionen i sig inte gör människor till rasist. Det är snarare naturligt att reagera på olikheter. Frågan är närmast hur vi med hjälp av goda argument omprövar den första reflexen och tillåter en moralisk justering.

Den höga tolerans bland svenska medborgare, som internationella undersökningar visar, borde kunna ses som bekräftelse på att svenskar är ovanligt öppna för att låta goda argument justera den först reflexen som reagerar på olikheter.

Förklaringar till SD:s ökade stöd bör nog sökas i andra orsaker än i föreställningen att Sverige är ovanligt rasistiskt. SD:s väljarbas har breddats betydligt på senare år. Även stödet för V har nästan dubblats sedan 2010 enligt Sifos väljarbarometer. Detta visar kanske istället att stora partier som förlorat ideologisk styrfart tappar väljare, som istället går till oppositionspartier med anspråk på en tydlig idé.

Ett påstående blir inte sant för att det upprepas. Oönskat beteende i ett samhälle är inte nödvändigtvis tecken på annat än att människor påverkas olika av komplicerade system. Utbildning kan räcka långt för att lösa sådana problem. Teorier från USA kan inte enkelt överföras på Sverige som har en annan historia och en annan erfarenhet. Om inte annat visar det sig med all tänkbar tydlighet i internationella opinionsundersökningar.