Språkspalt Vad betyder egentligen uttrycket en god bok? En läsare skriver att han stör sig oerhört på formuleringen. En bok kan vara bra eller dålig, skriver han. Man frågar ju inte någon om en viss bok är god, påpekar han. Det är sant. Det låter bara underligt.

Adjektivet god om bok används nästan enbart i frasen "en god bok" och gärna då i formuleringar som "koppla av med en god bok framför brasan", vilket är läsarens exempel ur tidningen nyligen. Man pratar ju knappast heller om en god film, exempelvis.

Är det då ändå synonymt med bra? Nja, kanske inte riktigt. Jag tycker god signalerar något om vilket slags bok det är; jag tänker mig en ganska följsam typ av litteratur. Man skulle knappast kalla en roman av Michel Houellebecq – för att ta ett aktuellt exempel – för en god bok. Därtill är den franske författaren alltför provocerande och utmanande. (Men bra!)

Så kanske signalerar god faktiskt också ett moraliskt värde utöver det estetiska. Varpå man hamnar i frågan om huruvida moral är något man kan utkräva av böcker och författare. Kan en bok ens vara "god" i moralisk mening?

Mejlet jag fick utmynnar i slutsatsen att "en god bok" används av en kulturell elit för att signalera något "fint" med läsningen, men knappast av så många fler. Därav läsarens irritation.

Jag skulle nog faktiskt snarare hävda tvärtom. Den som är van att formulera sig om böcker använder inte en kliché som "en god bok".

Eller har jag fel? Det vore roligt att höra fler synpunkter i frågan!

Daniel Erlandsson skriver språkkrönika varje måndag. Skicka frågor och synpunkter till daniel.erlandsson@ostmedia.se