Språkspalten Ungas och äldres ordkunskap skiljer sig allt mer åt. Det framgår av en artikel i SvD förra veckan. Docenterna Anna W Gustafsson och David Håkansson har studerat ordförståelse hos personer som gjort Högskoleprovet 2000–2011.

Det tydligaste resultatet är att klyftan mellan generationerna blir större. Gruppen över 40 år prestererar något bättre, gruppen under 25 allt sämre.

Utvecklingen har tagit fart från 2006, skriver de. Invandringen, tänker någon. Men så är inte fallet, andelen personer med utländsk bakgrund är oförändrad.

Vad beror det då på?

Artikelförfattarna konstaterar att försämringen av ordförståelse går hand i hand med hur medievanorna har förändrats under samma tid. De yngre läser tidningar mindre, men använder sociala medier mycket mer.

Digitaliseringen försämrar språkkunskaperna hos en yngre generation alltså? Så verkar det. Eller åtminstone förändrar. Den yngre gruppen kan ha ett lika stort ordförråd, men det är i så fall ett annat, skriver författarna. Problemet är att skillnaden gäller just den sortens ord som behövs för högskolestudier och i andra sammanhang i samhällslivet. Då blir en fråga om språk i förlängningen en fråga om demokrati.