Språkspalten Förra veckans spalt om ordet moj – som i korvmoj och cykelmoj – gav många intressanta kommentarer. Att de två exemplen är ganska väl spridda bekräftade flera läsare. Jag fick exempel på flera specifika korv- och cykelmojar. En tanke som framförs är att cykelmoj inte är lika känt i Norrköping som i Linköping. Men förra spaltens cykelmoj var hämtad från just Norrköping, så jag tror inte den dialektala skillnaden är så tydlig mellan dessa två orter i alla fall.

Men moj används även i andra sammansättningar, framgår av de brev jag fått. Kinesmoj kan en kinarestaurang kallas. Det knyter ju an till korvmojen. En annan läsare berättar att han använt rörmoj för rörmokare, vilket ju är i överensstämmelse med cykelmoj. En däckfirma i Norrköping kallades pösmoj, berättar en läsare. Det är svårt att veta hur stor spridningen av dessa ord har varit.

Ett annat som flera tar upp är pissmoj, som benämning på offentliga urinoarer i städer. Det är ett ord man hittar hos såväl Klas Östergren som Stig Claesson, så det får väl betraktas som sanktionerat från högsta ort nästan.

En mer fristående innebörd finns i verbet mojja – man fixar och grejar med något. Kanske något lite rörigt eller kladdigt, som i geggamoja.

Hur dessa olika moj hänger ihop är inte alldeles enkelt att reda ut, men ett användbart ord är det uppenbarligen.

Daniel Erlandsson skriver språkkrönika varje måndag. Skicka frågor och synpunkter till daniel.erlandsson@ostgotamedia.se