Äntligen! Äntligen är jag inte bara "obotlig optimist", "hopplöst positiv" och "du ska alltid se det positiva i allt". Äntligen kommer forskning som visar att det faktiskt är bra, ja till och med hälsosamt, att se positivt på livet.

Det är Hjärt-lungfondens forskningprojekt Scapis, en studie av 30 000 svenskar, däribland 5 000 östgötar, som visar att människor med en positiv syn på livet har bättre kärlhälsa och lungfunktion samt lägre BMI jämfört med människor som ser dystert på tillvaron.

Ett glädjebesked för oss positiva som så ofta möts av överseende leenden från skeptiker, som att vår optimism borde botas, att vi borde förstå bättre än att vara så positiva. Nästa gång det sker, nästa gång jag möter ett sånt leende, ska jag tänka "jag har i alla fall bättre kärlhälsa än du, dysterkvist".

Å andra sidan kan ju inte alla gå omkring och se positivt på livet. Hur skulle det se ut?

Nej, det är fysisk aktivitet som är grunden för en bättre hälsa, det fastslog Hippocrates, läkekonstens fader, redan för 2 500 år sedan med orden ”Promenera är människans bästa medicin”. Nu för tiden, ett par millenier senare, matas vi med forskning varje vecka som bekräftar de orden.

Ändå lyssnar vi inte, ändå är vi mer stillasittande än någonsin och för mig som för många andra ett mars med ett, enligt traditionen, oanvänt gymkort i plånboken.

Matti Leijon, folkhälsovetare i Region Östergötland, och också obotlig optimist för övrigt, jobbar varje dag för ett aktivare Östergötland i projektet "Sätt Östergötland i rörelse.nu".

Han ser utmaningarna på nära håll.

– Satsningen handlar om att få alla att röra på sig, oavsett vem du är, hur du arbetar, var du bor eller var du kommer ifrån. Då finns några nycklar. Fysiska förutsättningar är en. Stadsplanering. Det ska vara lätt att röra på sig. Aktivitetsytor ska anläggas på platser där de används och känns säkra och trygga.

– Skolan och familjen är också viktiga för att nå alla. En del barn kommer inte utanför hemmet på fritiden. Då måste vi nå hela familjen, ungdomarna måste få förebilder som rör på sig. Jag har kollegor som jobbar med nyanlända och när de föreslår att de ska gå ut och gå kan de få svaret ”Ska jag gå ut och gå utan ett ärende? Då kommer folk tro att jag är galen!” Det är mycket en fråga om kultur.

Så hur når man de som inte rör sig alls?

– De som tilltalas av superkondition och muskler, de tränar redan. Men när jag är ute och föreläser märker jag att man tilltalar en ny grupp människor, de som inte är så aktiva, om man talar om fysisk aktivitets effekt på hjärnan, det psykiatern Anders Hansen skrev om i sin bok "Hjärnstark: Hur motion och träning stärker din hjärna". Det får många att tänka till, inte minst de som rör på sig av andra anledningar än hälsa och fitness, menar Matti Leijon.

Hansen, överläkare i psykiatri vid Karolinska institutet, skrev i sin bok: "Regelbunden träning har visat sig vara den bästa hjärngympan som finns, bättre än sudoku, korsord och alla tänkbara kosttillskott tillsammans. När du rör på dig blir du inte bara piggare och mår bättre, det påverkar också koncentrationen, minnet, måendet, sömnen, kreativiteten och stresståligheten – till och med din personlighet och intelligens."

Hansens råd till alla: "Se till att du rör på dig på något sätt. Det handlar inte om att vara sportig, det handlar om att hjärnan ska fungera så bra som möjligt."

I veckan kom också en studie om att kvinnor som är i bra fysisk kondition i medelåldern har närmare 90 procents lägre risk för att utveckla demens i hög ålder jämfört med kvinnor med genomsnittlig kondition, och en annan om att äldre som rör på sig kan nå samma immunförsvar som det 20-åringar har.

Så visst finns det all anledning att gå ut i vårsolen.

Man måste inte gymma, minnesgoda läsare av den här spalten vet vad som gäller.

22 minuters promenad per dag är allt som behövs för en bättre hälsa.