Aktivera barnen – NU! Så löd rubriken på den här sidan förra lördagen när jag skrev om Folkhälsomyndighetens rapport ”Skolbarns hälsovanor 2017/18”, som visar att bara var sjunde skolbarn är tillräckligt fysiskt aktiv.

Många reagerade, däribland flera oroliga mor- och farföräldrar.

Mats Hammar, professor emeritus på Institutionen för klinisk och experimentell medicin på Linköpings universitet, gjorde det också.

– Detta budskap kan inte nog tydligt spridas, säger han. Bunkefloprojektet visar ju långa rader av effekter av daglig fysisk aktivitet i skolan. Som att de fysiskt aktiva eleverna har bättre betyg efter nian, vilket var tydligast hos pojkarna, trots att utrymmet för andra ämnen i schemat minskar något. Ändå har skolan i Sverige bara marginellt ändrat läroplanen medan Danmark tagit studien på stort allvar och infört betydligt mer fysisk aktivitet.

Bunkefloprojektet, som inleddes för nära 20 år sedan, visade bland annat att barn som varje skoldag gavs 45-60 minuter obligatorisk fysisk aktivitet, vid sidan av den ordinarie undervisningen, fick starkare fysik och bättre skolresultat.

En del skolor i Danmark och Sverige har med egna initiativ anammat modellen, men vi är många som fortfarande önskar genomslag för den i timplanen, så att alla skolor följer efter.

Läkarna Magnus Karlsson, Jesper Fritz, Marcus Cöster, Caroline Karlsson och Björn Rosengren lyfte nyligen i Läkartidningen (nr 3 i år) vikten av mer fysisk aktivitet på skolschemat. De pekade också på Bunkefloprojektet och det faktum att fysisk aktivitet har en direkt effekt på hjärnvolymen, ökar blodcirkulationen till hjärnan, förbättrar nervkopplingar och ökar antalet nervceller i hjärnan.

De skriver också:

”Fysisk aktivitet medför även positiv psykologisk påverkan på motivation, självförtroende, social medverkan och kommunikation. Ökad fysisk aktivitet skulle alltså kunna förbättra skolresultaten genom flera effekter.”

Mats Hammar framhåller Anders Hansens flerfaldigt prisade bok ”Hjärnstark – hur motion och träning stärker din hjärna” och hur tydligt Hansen där förklarar värdet av fysisk aktivitet.

Hansen, överläkare i psykiatri på Karolinska institutet, ägnar ett av bokens kapitel åt barn:

”När tonåringar fick jogga i tolv minuter förbättrades såväl deras läsförståelse som det man kallar visuell uppmärksamhet. I närmare en timme satt effekten i. Så lite aktivitet som fyra minuter kan ge bättre förmåga till uppmärksamhet och koncentration och få 10-åringar att bortse från distraktioner.

Vi vet idag att fysiskt aktiva barn och ungdomar mellan 4 och 18 år kommer att förbättra i princip alla sina tankemässiga förmågor. Simultankapacitet, arbetsminne och uppmärksamhet – allt verkar bli bättre. I skolan märks det på att förutsättningarna för matematik, läsförståelse och problemlösning ökar.”

Hansen uttrycker i boken förståelse för det dåliga samvete såna här fakta kan ge föräldrar med inaktiva barn. Hans råd är att låta barnen välja vad de vill göra.

”Amerikanska forskare prövade att låta överviktiga låg- och mellanstadiebarn som var ointresserade av skolgymnastiken och mest satt stilla på fritiden träffas och vara fysiskt aktiva efter skolan. För att få med barnen fick de själva välja vad de ville göra efter vad de tyckte var roligt.

Det visade sig att barnen blev bättre på matte trots att de inte hade haft några extra mattelektioner! Ju mer fysiskt aktiva de var, desto bättre blev de på matematik utan att ha övat på det. Så lite som 20 minuters rörelse gav resultat.”

Hansens bok är verkligen upplyftande läsning.

Lika bra som Hans Rosling var på att få oss att förstå världens utveckling, som jag skrev om för ett par veckor sedan, lika tydlig och bra är Anders Hansen på att förklara värdet av fysisk aktivitet.

– Hansen är en mästare på att framföra komplicerade fenomen med eleganta och pedagogiska förenklingar, säger Mats Hammar. Dels använder han korrekta referenser från bra vetenskapliga tidskrifter, dels vänder han och vrider han på studiernas budskap och försöker finna motargumenten innan han landar i en slutsats.

I flera kapitel beskriver Anders Hansen medicinskt vad som händer med vår hjärna när vi rör på oss. Att hjärnan är, som han uttrycker det, mer som modellera än som porslin och att den fortsätter vara formbar ända upp till 80 års ålder.

Han skriver bland annat om en studie som följde 20 000 kvinnor mellan 70 och 81 års ålder under mer än två decennier:

"Skillnaderna var så stora att de fysiskt aktiva hade en hjärna som fungerade bättre, motsvarande tre års åldrande."

Jag minns studien som kom förra året som visade att kvinnor som är i bra fysisk kondition i medelåldern har närmare 90 procents lägre risk för att utveckla demens i hög ålder jämfört med kvinnor med genomsnittlig kondition.

Gissa om den fick min fru att intensifiera sin träning, hon som har en mamma med svår demens.

Oavsett ålder är det hoppfullt att vi själva kan påverka vår hjärna så mycket som så många studier visar.

Själv tog jag för några år sedan, efter 20 år med svåra neurologiska besvär, ett flertal aktiva beslut för en bättre hälsa. Mindre stress, det vill säga en realistisk kalender och ett privatliv jag trivs med, mer motion, bättre kost och ingen alkohol.

Effekten har varit sensationell.

Min hjärna är, 47 år gammal, piggare än den någonsin varit.

Jag hade aldrig i min vildaste fantasi kunnat föreställa mig att jag kunde påverka den så starkt.

Därför är det underbart att lyssna till expertis som bekräftar att det finns medicinsk grund för det jag faktiskt upplever.

Till sist: Känner du till en skola i vårt område som jobbar med fysisk aktivitet utanför timplanen? Tipsa mig gärna!

Fotnot: Christer Kustvik är chefredaktör för Corren.