Språkspalten En läsare hörde av sig med ett intressant ord. När han skottar snö använder han ett redskap som han kallar sloda, berättar han. Med det menar han den typ av bred och djup snöskyffel som man låter glida på underlaget när snön skyfflas bort. Snösläde är ett mer etablerat begrepp för samma sak.

I hans släkt från trakterna kring Finspång, Vikbolandet och Norrköping använde man ordet sloda även för en dålig säng och för en kälke av större modell, med plats för flera personer.

Eftersom ordet inte verkar vara allmänt känt undrar han varifrån det kommer och hur vanligt det är.

Jag noterar till att börja med att det inte finns med i de ordlistor jag har till hands. En googling ger däremot en hel del träffar. Men där är den helt dominerande betydelsen en annan, nämligen ett redskap som används för att jämna ut betong vid gjutning. Det består av ett långt skaft med en skiva längst fram, som förs över den fuktiga betongen.

Ett släktskap är dock lätt att ana. Släpandet, eller glidandet, förenar snöskyffeln, släden och byggredskapet.

I Svenska Akademiens ordbok – betydligt mer omfångsrik än vanliga ordlistor – finns sloda med. Där framgår att kälke eller släde är den äldsta betydelsen. Även byggtermen finns med, men den är av betydligt senare datum.

Men frågan kvarstår, används det i dag? Och i så fall hur? Kan Språkspaltens läsare fylla på med kunskap?

Daniel Erlandsson skriver språkkrönika varje måndag. Skicka frågor och synpunkter till daniel.erlandsson@ostmedia.se