Därför är det rimligt att samma höga krav ställs på de fria skolorna vad gäller elevers rätt till tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog, yrkesvägledning och skolbibliotek. Alla skolor skall följa kursplanen och eleverna garanteras samma antal undervisningstimmar. Kraven på de religiösa friskolorna skärps också, liksom kraven på den som vill bedriva hemundervisning.

En mycket viktig reform är permanentandet av profilklasser med antagningsprov från årskurs sju. Precis som att skolan har i uppgift att stödja och hjälpa de elever som har det svårt ska den också utveckla och stimulera de studiemotiverade och extra begåvade, som alltför ofta åsidosatts. Många talangfulla elever underpresterar idag för att de blir understimulerade i undervisningen. I den nya skollagens första paragraf heter det att barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt - en formulering som anger en ny riktning från den tidigare där de understimulerade lämnades åt sitt öde. Den nya lagen inskärper också stödet till de elever som har svårigheter i skolan. Om en elev har stora svårigheter är skolan skyldig att sätta in ett särskilt åtgärdsprogram Föräldrar som inte är nöjda med hur detta genomförs kan överklaga det till Skolväsendets överklagandenämnd.

Ytterligare en åtgärd för att höja kraven på skolorna är att skolinspektionen får större inflytande genom att den får rätt att döma ut vite till skolor som inte följer skollagen. I graverande fall kan skolinspektionen rentav dra in tillståndet eller omedelbart stänga en skola som inte rättat till allvarliga brister. Man inför även sanktioner i form av vite mot kommuner som inte tillhandahåller förskoleplatser inom fyra månader.

Också skolorna får utökade befogenheter för att kunna upprätthålla disciplinen och därmed säkra arbetsro och skapa en dräglig arbetsmiljö för alla. Skriftliga varningar skall kunna utfärdas till störande elever. En elev som stör eller beter sig olämpligt ska också kunna stängas av i upp till en vecka efter beslut av rektor. Skolornas ökade disciplinära befogenheter kompletteras av en stärkt rättssäkerhet för elever och vårdnadshavare. Fler beslut än tidigare ska kunna överklagas.

Lärarnas behörighetskrav skärps i den nya skollagen. Till exempel ska bara behöriga lärare kunna tillsvidareanställas. Det är en lovvärd reform som dock tarvar en rejäl omdaning av lärarutbildningarna. Den nya skolan är kanske alliansregeringens viktigaste reform. Genom denna visar Jan Björklund och den övriga regeringen ett tydligt avståndstagande från den anda av 70-talets pedagogiska tänkande som präglar den nuvarande skollagen som antogs 1985. Nu anträds vägen till kunskapsskolan.