Man kan bredda Ahlins resonemang och tala om bildningens betydelse för det civiliserad samhället. Det sägs att franska affärsmän drar lott för att slippa äta middag med svenska kollegor, eftersom dessa är så kulturellt eftersatta. Hm ja, men fransmän är ju lite speciella, kanske någon säger. Tydligen är svenskar det också – fast åt andra hållet.
Att vi i Sverige skulle vara kulturellt obildade är en paradox, på flera sätt. Dels har vi en omfångsrikt och internationellt sett uppskattad kulturskatt. Svensk musik, konst, litteratur, film och design är för världen kända. Dels har vi i varje fall haft en skola i världsklass, och befolkningen håller en hög utbildningsnivå. Så vad bottnar bristen på bildning i? Jante? Ja, kanske i bemärkelsen att kulturellt bevandrade människor ibland uppfattas som snobbiga och förmer än oss andra i landet Lagom. Det är inte för inte som vår statsminister säger sig föredra Camilla Läckberg och da Buzz framför mindre lättuggade alster. Politikerna vill inte ses som snobbar för det genererar inga röster, istället satsas på sådant de uppfattar har bred folklig förankring. Denna ohälsosamma rädsla för elitism är inte unik för det här området.
I skolan, den naturliga platsen för vår allmänna bildning, har utvecklats en anda av nyttomaximering. Det som kortsiktigt ser ut att inte ge någon avkastning, sållas bort (påhejat av ekonomiska förtjänster, förstås). Om läraren inte omedelbart kan svara på elevens fråga ”varför ska jag lära mig det här?”, viftas det bort antingen som obetydligheter eller som något man vid behov kan slå upp på Wikipedia.
Men då har man inte förstått innebörden och betydelsen av bildning. Ta litteraturen som exempel. Genom denna får människan sig till skänks både kontext och kunskap för mänskliga tankar och handlingar, och därigenom förståelse för både historia och samtid. Förmodligen får elever mer sammanhang av ett skeende i svensk historia genom att läsa Vilhelm Mobergs ”Utvandrarna”, eller en lättillgängligare bild av Afghanistan av Khaled Hosseinis ”Flyga drake”, än att läsa nötta skolboksskildringar om detsamma.
Bildning skänker också människor social kompetens. Oförmågan att delta i diskussioner och förstå vad andra pratar om ger en större nettoförlust än kunskapsluckorna var och en för sig vittnar om. Problemet har på senaste tiden uppmärksammats från såväl näringslivet självt som politiskt och akademiskt håll. Det är inte en dag för tidigt. Bildning bör åter bli folkligt!
Maria Björk Hummelgren