Efter uttalanden i tidningen Land har finansministern gjort sig ovän med svenska bönder. Irritationen över Borg framkom med all tydlighet på LRF i Östergötlands stämma, som hölls i måndags på Vretagymnasiet i Linköping. Den förre LRF-ordföranden Anders Johansson skrädde inte orden när han konstaterade att är man Alliansvän och bonde, bör man se till att Moderaterna får så litet inflytande som möjligt över jordbrukspolitiken och rösta på antingen Centerpartiet eller Kristdemokraterna. Den östgötske riksdagsledamoten Staffan Danielsson (C) har gjort sitt till för att spä på aversionen mot Allianskollegan och har kallat klyftan mellan Centern och Moderaterna gällande svenskt lantbruk för ”avgrundsdjup”.

Så vad var det då som Anders Borg sade som väckte sådan ilska? Jo, när finansministern konfronterades med siffran 20 000 svenska jobb, som kunde ha skapats om Sverige inte importerat den mängd kött och mjölk som vi gör, svarade han: ”En gång hade vi världens dyraste mat, dit ska vi inte tillbaka. Det är bra att vi importerar mat, det ger mer mångfald och rikedom i köket”. Sedan gjorde Borg saken än värre genom att avslöja att han inte tror att svenskt jordbruk kommer att överleva som industri. I stället måste vi höja förädlingen och satsa mer på lokalt och närproducerat.

Borgs ord föll inte i god jord. Oppositionen sade sig bli upprörd, men inte förvånad. Östgöten Johan Löfstrand (S), talesperson i lantbruksfrågor, kallade exempelvis finansministerns uttalande för ”ärligt” och att han tidigare anat Borgs inställning. ”Det som blir problematiskt är när finansministern vurmar för frihandel och att det ska vara överordnat allt annat. Vi måste ibland kanske se till svenska intressen”, sade Löfstrand och tillade att det inte är så konstigt att regeringen inte vill lägga pengar på landsbygdsstöd.

Löfstrand har rätt. Det är inte alls konstigt att en borgerlig regering drar sig för att lägga pengar på subventioner och stöd till företagare, såsom lantbrukare. Liberalt sinnade brukar ha en större tro på marknaden än på protektionism och planekonomiska åtgärder. Precis som Anders Borg också påpekar i de utskällda intervjuerna vill han se regelförenklingar och konkurrensstärkande insatser för att landsbygden ska kunna klara sig självt. För det ska sägas, svenska bönder lever inte under marknadsmässiga förhållanden. Där har politikerna ett stort problem att arbeta med – framför allt på EU-nivå. Därtill bör svenska konsumenter få sig en känga. Varför upptar danskt fläskkött en sådan stor del av köttdisken på Ica? Inte ligger det där och samlar damm i alla fall…

Däremot känns det motsträvigt i vår globaliserade värld, där svält är oss i Sverige och Europa främmande, att tala om ”food security” som nationell livsmedelsförsörjning. Handel har varit och är det främsta medlet för fred, ekonomisk tillväxt och därmed god hälsa. Självklart innefattar det även jordbruksprodukter, också svenska sådana.