En omfattande skattereform ska genomföras. Det säger den fjärde punkten i den januariöverenskommelse som har gjorts mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna. Det är hög tid att så göra.

Dagens skattelagstiftning springer ur 1932 års kommunalskattelag, 1990 års skattereform och 1999 års inkomstskattelag – och är ett lapptäcke av olika idéer och syften.

Utifrån överenskommelsen är det dock svårt att föreställa sig hur skattereformen skall se ut.

Reformen ska öka sysselsättningen och antalet arbetande timmar med sänkt skatt på jobb och företagande, bidra till att klimat- och miljömål nås, stärka Sveriges konkurrenskraft, utjämna dagens växande ekonomiska klyftor, sänka marginalskatten och uppnå att färre betalar statlig inkomstskatt, förenkla genom att begränsa undantag, minska hushållens skuldsättning och bidra till att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt, öka finanssektorns skatteandel och långsiktigt trygga välfärden.

Det är med förlov sagt en ganska lång önskelista som skattereformen ska lyckas uppfylla. Punkten synliggör också med all önskvärd tydlighet vad som händer när många partier med diametralt olika politiska agendor ska försöka komma överens utan gemensam agenda.

En alternativ idé har presenterats av tankesmedjan Timbro och dess chefsekonom Jacob Lundberg. I rapporten ”Förenklade skatter på arbete: Ökad transparens och fler i jobb” föreslår tankesmedjan ett antal reformer som bör ingå när man gör om skattesystemet.

Ett enhetligt jobbgrundavdrag bör genomföras för att öka incitamenten att arbeta. Arbetsgivaravgifterna bör göras om till inkomstskatter för ökad transparens – den är i dag i praktiken en dold skatt som löntagare arbetar utan kännedom. Den statliga inkomstskatten bör avskaffas. Skatten på tjänstepension bör halveras.

Det är en önskvärd agenda. I dag betalar den genomsnittlig inkomsttagare över 50 procent av sin totala lön i skatt – samtidigt som densamma tror att nivån i genomsnitt är 34 procent. När Svenskt Näringsliv lät genomföra en undersökning om detta år 2015 underskattade hela 94 procent av de svarande skattebördan.

Den välvilligt lagda skulle säga att dagens krångliga system är ett resultat av att politiker och tjänstemän har agerat mot bättre vetande. Den mindre välvilligt lagda skulle säga att det finns en tanke med utformningen.

Redan för över hundra år sedan förutspådde den italienske ekonomen Amilcare Puviani hur de framtida skattesystemen skulle komma att utformas. Han förklarade att de styrande kunde maximera allmänhetens tacksamhet gentemot staten genom att synliggöra fördelarna med den offentliga sektorn – men dölja kostnaderna för densamma.

Det är svårt att inte ge honom rätt.

Därför är förslagen väldigt önskvärda. Transparens är en förutsättning för medborgerligt inflytande. Det är hög tid att skattesystemet får en mer logiskt och lättförståelig struktur.