Bland EU:s 28 medlemsländer ligger Sverige på topp tio-listan över de mest förmyndarivriga.

Detta enligt den brittiska tankesmedjan IEA:s ”State Nanny Index”, som nu för tredje gången sedan 2016 rankat hur hårt politikerna runt om i unionen utnyttjar sin kontroll av samhällets våldsmonopol till att reglera medborgarnas konsumtion av tobak, alkohol, mat, läsk och e-cigaretter.

Finland är fortfarande ohotad vinnare på att behandla vuxna som barn med livsstilsinskränkande statliga förbud och pekpinnar. Näst värst i glädjedödarligan 2016 var Sverige. 2017 hamnade vi på femte plats. Idag, 2019, placerar sig vårt land som nummer åtta.

Skämmigt det också, men tendensen för Sverige tycks ändå sakta gå i liberalare och mer avspänd riktning. Eller?

Tyvärr tvingas vi vänta med att förhoppningsfullt tända Havannacigarren på groggverandan (särskilt som det lagom till sommarens semestersäsong blir förbjudet att ta sig ett bloss utomhus och det gäller även e-cigarretter!).

Att Sverige dalat något på den paternalistiska rankingen beror snarare på att andra länder - som de baltiska staterna och Ungern - blivit ännu nitiskare. Friast från folkuppfostrande ingrepp är Tyskland, följt av Tjeckien, Slovakien och Österrike.

Men som IEA dystert konstaterar har det blivit allt populärare bland Europas politiker att försöka styra människors privata konsumtionsvanor, exempelvis genom straffskatter på socker och moraliserande alkoholregleringar (på den senare punkten utmärker sig Sverige föga överraskande med skyhöga pålagor och statligt butiksmonopol).

Det är svårt att i närtid kunna se en hejd på den växande förmynderivågen i EU, menar IEA. Till och med i de traditionellt toleranta Nederländerna märks en ökad politisk entusiasm för att lagstiftningsvägen kommendera fram en sundare befolkning som inte syndar med allehanda okynnesnöjen och onyttigheter.

I detta ligger faktiskt något totalitärt på lur. Det är som medborgarnas egna kroppar är statens egendom att förvalta och gränsen till den civila sfären helt börjat upplösas.

Om makthavarna så till den grad misstror enskilda människors ansvarsförmåga att det anses nödvändigt att klåfingriga inskränka vardagliga njutningar och politiskt diktera vad hederligt folk bör stoppa i munnen, kan man fråga sig hur demokratin egentligen är tänkt att fungera.