Ibland sÀgs det att den vÀsterlÀndska civilisationen vilar pÄ tre ben: Jerusalem, Rom och Aten. Om detta kommer svenska skolbarn intet fÄ veta om Skolverkets nya lÀroplan i historieÀmnet för grundskolan gÄr igenom. I dagarna skickade de ett nytt förslag pÄ lÀroplan pÄ remiss.
I den lÀroplan som gÀller idag ska grundskoleelever lÀra sig om antikens grundlÀggande drag och kunna jÀmföra forna tiders högkulturers framvÀxt och utveckling fram till 1700-talet och berÀtta om likheter och skillnader i livsvillkor mellan nÄgra av dessa. Detta föreslÄs nu strykas.
Det första Ärtal som nÀmns i den nya lÀroplanen Àr Är 800. Det torde stÀlla en del följdfrÄgor i undervisningen, till exempel varför tiderÀkningen börjar pÄ Är 800 i svensk historia och om det inte fanns nÄgot innan Är noll.
FrÀmst Àr det Sverige som ska undersökas fram till Är 1500 dÄ Àven omvÀrlden börjar rÀknas. Men hur ska framvÀxten av vÄra samhÀllen kunna beskrivas om inte antikens Grekland och Rom rÀknas in? De Àr avgörande i hela vÀsterlandets politiska och civilisatoriska utveckling. Inte för att det gÄr raka och obrutna linjer frÄn dÄ till nu, men för att vi i byggandet av vÄrt samhÀlle alltid sett bakÄt.
FramvÀxten av demokrati, filosofi, matematik och juridik tar alla sin början i antika civilisationer. Att nÄ kunskap om detta Àr att nÄ kunskap om livet. Det Àr ocksÄ nÄgot som binder samman inte bara vÀsterlandet utan ocksÄ Europas grannar, inte minst Mellanöstern. Vi har gemensamma rötter Àven dÀr som tar sin början i antiken. Att exempelvis fÄ kÀnnedom om att en av de mest betydande kyrkofÀderna i historien föddes i Algeriet torde vidga vyerna hos vilken tonÄring som helst.
Som sÄ ofta i Sverige kommer de sÀnkta kraven pÄ kunskap inte drabba dem som har med sig den hemifrÄn. Skolans kompensatoriska uppdrag blir viktigare för varje Är som gÄr, inte minst mot bakgrund av den ökande segregationen. Den med vÀlutbildade förÀldrar kommer kunna nÄ kunskapen Àven pÄ andra sÀtt, men alla har inte den lyxen.
DÀrför gÄr det inte att ignorera historiekunskaper. Att stÀrka historians stÀllning i gymnasiet var en viktig del av detta. Men grunden mÄste lÀggas Àn tidigare, redan i grundskolan. DÀrför kan det bli ett historiskt misstag om kunskaper om antiken försvinner frÄn grundskolan.
I en debattartikel i Dagens Nyheter sÀger Skolverket att den nya lÀroplanen ska ge ökad betoning pÄ faktakunskaper. Men om det mest grundlÀggande saknas Àr det inte sÀrskilt vÀsentligt i sammanhanget. Att radera vÄra viktigaste grundfundament Àr inte att söka kunskap.
Det vÀrsta Àr att det inte Àr första gÄngen Skolverket försöker stryka undervisning om antiken frÄn grundskolan. Före detta partiledaren och utbildningsministern Jan Björklund reagerade snabbt pÄ nyheten pÄ Twitter och berÀttade att han satte stopp för ett liknande försök under sin ministertid.
Hans eftertrÀdare Anna Ekström Àr ocksÄ hon en klok person. Förhoppningsvis sÀtter Àven hon stopp för detta. Sverige Àr redan idag ett historielöst land. Skolverkets nya lÀroplaner fÄr inte ytterligare spÀda pÄ den utvecklingen.