Den 27 januari intervjuas i Svenska Dagbladet en avhoppad gymnasielÀrare i matematik och fysik som berÀttar att i Ärskurs 2 pÄ gymnasiet hade han klasser, dÀr en tredjedel av eleverna inte kunde mellanstadiets kurs. Han konstaterar att det inte gÄr att lÀra sig fem eller sex Ärskurser samtidigt pÄ en tid avdelad för en kurs. I lÀrarutbildningen har Sverige problem dÀrför att det tas in allt fler studenter med allt lÀgre förkunskaper, men de tenderar sedan att hoppa av dÀrför att de inte klarar de mycket beskedliga kraven.
MÄnga drog en lÀttnadens suck nÀr Sveriges senaste Pisa-resultat i matematik blev nÄgot bÀttre Àn vid den tidigare mÀtningen, men det gÀller att inte tro att allt nu Àr bra. Hur gör man i Singapore dÀr eleverna gör topprestationer i Pisa? MÄnga har nidbilden att deras elever studerar varje vaken timme, men det viktiga Àr att deras tid anvÀnds bÀttre.
LÀrarna Àr skickliga. MÄnga av de bÀsta eleverna i gymnasiet vill bli lÀrare, man tar in sÄ mÄnga studenter som det behövs och betalar dem lön under utbildningen. IngÄngslönen ligger pÄ samma nivÄ som för ingenjörer och lÀkare.
Första Äret fÄr de en mentor som hjÀlp, och varje Är har lÀrare rÀtt till 100 timmar fortbildning att disponera sjÀlva. Alla statstjÀnstemÀn i Singapore fÄr en extra lönebonus om det gÄr bra för landet, och en skicklig lÀrare kan fÄ ytterligare bonus.
Det finns karriÀrvÀgar utstakade som att expertlÀrare, lÀrarutbildare, lÀroboksförfattare eller tjÀnsteman pÄ Utbildningsdepartementet. Allt detta kan man lÀsa i "Fifteen letters on education in Singapore" (2016) dÀr en grupp amerikanska utbildningsexperter skriver om sina observationer frÄn en studieresa.
PĂ„ elevnivĂ„ upprepas det i Singapore att âalla skolor Ă€r bra skolorâ och âalla elever ska kunna uppnĂ„ sin maximala nivĂ„â. För att âingen elev ska behöva förlora tidâ fĂ„r eleverna studera i mer eller mindre avancerade grupper i olika Ă€mnen. Fast grupperna kan ha 40 elever har man kunnat höja nivĂ„n sĂ„ att de svaga eleverna Ă€r betydligt fĂ€rre Ă€n i andra lĂ€nder.
Efter sjÀtte klass har eleverna prov i huvudÀmnena. Beroende pÄ resultatet slussas de sedan vidare till snabbspÄr, vanligt spÄr eller tekniskt-praktiskt spÄr. Eleverna har ocksÄ viktiga prov efter nionde klass och efter gymnasiet. Elever med allvarliga problem brukar gÄ i specialklass.
Staten Singapore skapades för 50 Är sedan och utbildningssystemet fick byggas upp frÄn början. Med fokus pÄ goda lÀrare och elever som anstrÀnger sig har man nÄtt toppresultat. Sverige hade en bra social och ekonomisk situation för 50 Är sedan, nÀr vi beslöt att ta bort examina och lÄta elever fortsÀtta till högre klass Àven om de inte lÀrt sig Ärets kurs.
Att göra jĂ€mförelser med andra lĂ€nder, âbenchmarkingâ, hjĂ€lper oss att förstĂ„ vĂ„r egen situation. Singapore visar att man inte hjĂ€lper svaga elever genom att sĂ€nka kraven och skyla över svĂ„righeterna utan genom att vara tydlig och ta itu med problemen.