Sverige genomlider just nu den värsta torkan på 26 år vilket kommer att resultera i den sämsta skörden på ett kvartssekel. Detta slår hårt mot hela jordbruksnäringen, bönder kommer göra ett dåligt ekonomiskt år och flera riskerar att behöva lägga ned verksamheten.

Många bönder har valt att göra stora investeringar i nötköttsindustrin. Investeringar som nu kommer gå om intet. För även om resten av året mot förmodan skulle ge en god skörd har torkan redan gjort oreparerbar skada – ladorna kommer stå tomma i vinter. Det gör att lantbrukare kan tvingas slakta djur för att det saknas foder.

Precis som i vilken näringsverksamhet som helst strävar bönder efter effektivisering och lönsamhet så att de kan bygga upp en buffert för framtiden. Den stora skillnaden är dock att dåliga år i stor grad påverkas av yttre faktorer bortom den egna produktiviteten, såsom väder. En annan väsentlig skillnad från andra verksamheter är att jordbruket, utöver att tillhandahålla en produkt för konsumenter i butik, som då är utsatt för konkurrens från andra länders jordbruk, också uppfyller allmännyttiga mål beslutade av riksdagen. Exempelvis olika miljömål.

Behovet av marginaler är större på landsbygden men chanserna att bygga upp dem mindre.

Efter att i flera år ha försämrat förutsättningarna för att kunna leva på landsbygden tävlar nu politiker och opinionsbildare om att tycka synd om landsbygden och bönderna. Pengar ska krävas av EU och bönderna ska även få bidrag från skattebetalarna. C har föreslagit att skriva av studieskulderna för dem som bosätter sig på landet.

Sverige är internationellt sett ett land med gynnsamma förutsättningar för att bedriva livsmedelsproduktion. Vi har klimatmässiga fördelar, en kunskap och kultur som går långt tillbaka i historien och goda jordar, i synnerhet på östgötaslätten. Detta bör bevaras. Ohemult höga skatter och en allt tyngre regelbörda har dock sänkt lönsamheten på jordbruket. Sverige är det land i Europa där produktionskostnaderna i jordbruket är som högst och lönsamheten som lägst.

Skatten på diesel, liksom för bensin, innefattas av energiskatt, koldioxidskatt och moms, och moms på skatten. Skatt på skatt det vill säga. Eftersom att skatt betalas både på själva bränslet och på skatten så medför ett ökat pris automatiskt ökade skatteintäkter till staten. Utöver de redan höga skatterna planerar regeringen på att införa en kilometerskatt.

Detta slår hårt mot jordbruket som är beroende av tunga maskiner och på landsbygden generellt där bilen är en nödvändighet.

Det är hög tid att sluta behandla landsbygden som antingen något som ska bestraffas eller subventioneras. I stället bör politiker försöka skapa långsiktigt gynnsamma förhållanden för jordbruket. Skatten måste sänkas men det måste också bli enklare att driva företag på landsbygden. Exempel på områden där det behöver ske förbättringar är enklare tillstånds- och miljöprövning, kortare tid för ärendehantering och enklare kontrollsystem.

Hela Sverige kan leva, om det bara lämnas i fred av Stockholm.