En dag hade han tröttnat på alla spel och utlyste en tävling. Fantastiska priser utlovades till den som kunde roa kejsaren. Tusentals reste till palatset och presenterade sina spel. De han inte gillade högg han huvudet av, men de som föll honom i smaken överöstes med guld och juveler.

Allra mest älskade han schack. Så mycket att han sa till dess uppfinnare, en fattig matematiker, att han fick önskade sig vad han ville.

"Jag är en enkel man, med enkla behov", svarade matematikern. "Det räcker med lite ris. Ett riskorn på första rutan, dubbelt så mycket på andra, dubbla det på tredje och så vidare alla sextiofyra rutor."

Kejsaren drog på munnen åt den modesta önskan och beordrade några slavar att hämta en säck ris. De började lägga upp riskorn på rutorna. Ett på den första, två på den andra, fyra på den tredje. Vid ruta 20 tog allt ris i palatset slut, eftersom över en halv miljon riskorn skulle läggas där. Vid ruta 41 tog allt ris i hela kejsardömet slut, då över en miljard riskorn gick åt. Om de hade fortsatt lägga ris i alla rutor hade det totalt blivit 18 triljoner riskorn. De skulle ha vägt cirka 461 miljarder ton. Ungefär 1000 år av nutidens årliga risproduktion.

Detta är kraften i exponentiell tillväxt och detta är vad som sker med våra datorer och flera andra teknikutvecklingar. Moores lag kallas Gordon Moores förutsägelse att, lite förenklat, kraften i datorerna kommer fördubblas vartannat år samtidigt som priset sjunker. En dator idag är över 130 000 gånger snabbare idag än den var i slutet på 1980-talet och mycket billigare.

Det var denna ökade datorkraft som gjorde att IBM:s dator Deep Blue 1997 kunde slå schackvärldsmästaren Garry Kasparov. Några år senare gav sig IBM på ett svårare problem, att slå människan i Jeopardy. Ofta handlar det i Jeopardy om att läsa mellan raderna och förstå vad frågan egentligen handlar om. Det är då det blir väldigt klurigt för en dator. 2011 utmanade Watson, som IBM:s nya dator hette, världens två främsta stormästare i Jeopardy – och vann.

IBM skrev sedan in Watson på läkarutbildningen. Han kan nu all världens medicinska forskning och är ett stöd till mänskliga läkare. Watson analysera patientdata mot relevant forskning, hittar ovanliga sjukdomar, föreslå tester, etc. Om du till detta adderar den data som vi nu börjar samla in via telefoner, klockar och andra prylar så kan läkare och Watson ihop bli bättre på att inte bara reagera på en sjukdom som redan brutit ut, utan minska risken att man blir sjuk till att börja med.

Artificiella intelligenser kommer få en allt större betydelse i vårt samhälle. Som hjälp till människor kommer de vara av stor nytta. För hittills är det just kombinationen människa och maskin som är starkast. Världens bästa schackdator slår världens bästa mänskliga schackspelare, men en dator ihop med en människa slår datorn.

Hur det gick för den fattige matematikern? Han halshöggs. Ingen gillar en besserwisser.