Emmanuel Macron, liberal och mittenpolitiker, blev sensationellt vald till fransk president våren 2017. Hans parti - La République En Marche - hade bildats mindre än ett år tidigare.

Som president har han försökt stimulera näringsliv och investeringar – bland annat genom att avskaffa förmögenhetsskatten. Olika arbetsmarknadsåtgärder har underlättat för nyanlända, men ökat konkurrensen om jobb för lågavlönade. Och han har genomfört en stor klimatsatsning. En del av klimatpolitiken var att höja bensinskatten.

Bensinskattehöjningen var det som utlöste de jättelika demonstrationerna över hela Frankrike. I Paris blev det kravaller med brända bilar, våldsamheter och nedklottrad Triumfbåge. Gula västar - Gilet jaunes – är vad rörelsen kallas.

Demonstrationerna och de gula västarnas rörelse handlar dock om långt mer än den höjda bensinskatten. I stället kan vi se paralleller till vad som händer i hela västvärlden. Macron försökte gå opinionen till mötes genom att slopa bensinskattehöjningen och höja minimilönerna. Hans opinionsstöd har ändå fallit kraftigt.

De ”Gula västarna” sympatiserar med ytterkanterna i fransk politik. Främst med Marine Le Pens högerextremistiska Rassemblement National, men också med ultravänsterns Jean-Luc Mélenchon. Den liberala mittenpolitiken associeras med etablissemanget och eliterna och ses som motståndare på båda hållen. De ökade ekonomiska klyftorna efter 2008 år finanskris spelar en huvudroll. De tolkas också som en effekt av globaliseringen. De Gula västarnas plakat handlar också om invandringsmotstånd, krav på höjda pensioner, mer av direktdemokrati och motstånd mot EU. Det känns igen från populistiska rörelser i Europa och från Trumps USA.

Den stora mobiliseringen har skett utanför storstäderna, främst i småkommuner och framför allt bland dem som stöder Le Pen. 75 procent av fransmännen stöder protesterna. Misstron mot de folkvalda och det som i Sverige brukar kallas ”politikerväldet” är påtaglig.

Tidigare skapades politisk gemenskap i föreningar, partier och på lokala möten. De Gula västarna grundades och har helt mobiliserats på nätet. De har miljoner följare. Facebook-sidan är samtidigt fylld av konspirationsteorier och mycket tyder på att det finns ryska källor till en del av det som dyker upp på nätet kring de Gula västarna. En video som visade på polisens våld mot unga demonstranter delades hundratusentals gånger och har setts av mer än tre miljoner. Men den är en förfalskning som bygger på ett tre år gammalt TV-reportage.

Anne Applebaum, en av världens mest uppmärksammade demokratiska journalister, konstaterar efter att ha studerat det som hänt i Frankrike att “större delen av den demokratiska världen upplever eller kommer stå inför samma sorts utmaningar”.

Det gäller nog också Sverige: Globaliseringsmotståndet ökar och den liberala mittenpolitiken tycks ha föga attraktion. Förtroendet för den traditionella politiska ordningen sjunker. Regeringsförhandlingarna har minskat förtroendet för de politiska partierna. Den politiska polariseringen blir allt större.

Det finns – i dessa dagar då den svenska demokratin firar 100 år - all anledning att följa det som händer i Frankrike.