För några dagar sedan kom organisationen Svenskt näringsliv med sin årliga undersökning om nyföretagandet i Sverige. Andelen personer är ”företagsamma”, det vill säga har F-skattesedel, egenföretag, är VD eller styrelseledamöter i ett aktivt bolag har sjunkit till en rekordlåg nivå.

Under de tio år denna undersökning genomförts har det aldrig varit så få företagare. Det är lågt i hela Sverige; Östergötland ligger mitt i statistiken.

Tendensen är samma som statliga Tillväxtverket redovisat vad gäller nyföretagande. Under tre år i rad har varje år allt färre nya företag startats. Att allt färre svenskar väljer att starta eget är allvarligt av flera skäl:

- Vi behöver nya företag eftersom en andel av de nystartade alltid växer och tillför nya jobb och därigenom betydande skatteinkomster.

- Dessutom krävs företagande för att kommersiella idéer ska förverkligas. Ska vi säkra Sveriges ekonomiska tillväxt och välstånd är det nödvändigt att många nya företag startas varje år.

- I de flesta länder med stor invandring är egenföretagande en väg in i samhället. Så tycks det inte vara i Sverige. Det en av orsakerna till den stora arbetslösheten bland invandrare.

- Att unga blir en allt mindre andel av företagare är också allvarligt. De som är äldre än 64 år utgör en femtedel av alla ”företagsamma”, medan gruppen under 34 år är knappt femton procent. Med färre unga som väljer att bli företagare försvåras möjligheterna till generationsskiften i redan etablerade företag.

- Att det ska vara lätt och attraktivt att starta eget är också en frihetsfråga. Det ger individen alternativ och potential att utveckla de egna idéerna. Att allt färre ser detta som en möjlighet innebär att hela samhällsklimaten förändras.

Det skulle behövas en mer grundläggande positiv attityd till företagande. När nu senast Liberalerna straffar EU-kandidaten Cecilia Wikström för att hon sitter i företagsstyrelser är det ett exempel på hur näringslivet spelar en allt mindre positiv roll i samhällsdebatten.

Dock handlar företagandet mindre om rena politiska beslut än om till exemepl hur skolan tar upp sådana frågor. Det borde vara en del av undervisningen att öva på hur man startar och driver ett företag. Det är det på många ställen. Organisationen Ung Företagsamhet gör stora insatser och 30 000 gymnasieelever prövar deras försöksföretag detta läsår. Dock sker det nästan bara på de ekonomiska linjerna i skolan, men också de elever som studeraer samhällskunskap, vårdfrågor, estetik och naturvetenskap skulle ha glädje av att känna egenföretagande som, ett framtidsalternativ.

Det är främst två praktiska saker som skulle behövas för att underlätta nyföretagandet:

- Den ideella organisationen NyföretagarCentrum är den viktigaste för att se till att nya företag skapas. Hos dem ger företagare råd och handleder de som vill starta eget. NyföretagarCentrum har bidragit till att stat och kommun får miljardinkomster. Samtidigt får organisationen nästan inget statsbidrag alls.

-I jämförelse med en del andra europeiska länder stöttar inte Sverige nyföretagande genom att underlätta finansieringen. Det enklaste är att ge de banker som lånar ut pengar till ett nytt småföretag en statlig garanti.

Den nya regeringen har en kompetent näringsminister, Ibrahim Baylan. Han borde se det som en huvuduppgift att bryta den negativa utvecklingen av nyföretagandet.