När den nya regeringen tillträdde med sitt 73-punktsprogram tog en klassisk diskussion fart igen. Det var punkten ”fri hyressättning i nyproduktion” som rev upp alla möjliga sår. Hur hyror ska bestämmas är något som min arbetsgivare och hyresgästorganisationen har bråkat om på ett eller annat sätt sen hyresregleringen infördes 1942.
Den här gången blev diskussionen dock något annorlunda. Eller ja, den borde ha blivit det i alla fall Diskussioner om hur hyran sätts i Sverige fastnar oftast i en diskussion om hyrans nivå. För oss som jobbar med detta så fokuserar vi också väldigt mycket på hyra per kvadratmeter och år. Men för de flesta av oss är ju det viktiga hur många kronor vi ska betala per månad i förhållande till vad vi får för pengarna.
Vad som kommer att bli följden av skrivningen i 73-punktsprogrammet vet vi inte ännu men den gängse kritiken är som vanligt att fri hyressättning innebär att hyran blir för hög för att någon ska vilja hyra och alltså gör det ingen nytta. Många hävdar också felaktigt att nuvarande hyra i nyproducerade lägenheter redan är ”fri”.
Vad kritiken missar är flexibiliteten i att hyresvärd och hyresgäst själva kan komma överens om pris, innehåll och avtalets utformning, utan att den ena parten kan få priset prövat och ändrat av en domstol (Hyresnämnden). Många undrar varför innovationstakten är så låg när det rör våra bostäder? En del i svaret finner vi just här.
Branschen är väldigt bra på att arbeta med energieffektiviseringar och digitalisering av förvaltningen. Affärsmodellen är dock statisk. Hur den ska kunna utvecklas och omstöpas i grunden på en marknad där prissättning till syvende och sist styrs av en statlig hyresnämnd är en av vår tids stora gåtor. Möjligheten att förändra vad som räknas in i tjänsten, hur avtalet utformas och så vidare är antagligen vad som kommer att utveckla affärsmodellerna framöver.
Jag brukar exemplifiera med en motfråga. ”Hur tror du att Spotify skulle kunnat uppstå på en marknad där musikskivor reglerades till både form och funktion samt priset på skivor bestämdes per kilo och där en ”prisnämnd” hade sista ordet rörande det priset?”
I en värld av delningsekonomi och fokus på helt nya sätt att konsumera allehanda tjänster finns det faktiskt ett värde i att öppna upp möjligheterna för nyskapande entreprenörer att göra verklighet av idéer som vi andra inte ens kommit att tänka på. Ska detta bli verklighet krävs det att vi andra vågar släppa på bromsen och ger dessa idéer möjlighet att bli verklighet.