Elva studenter av en klass på 30 väljer alltså hellre bidrag och mammas soffa än att ta vilket jobb som helst. Förvärvsfrekvenserna i Sverige för de som är 25–34 år är 74,0 procent, 35–44 år – 84,3 procent, 45–54 år – 83,7 procent och för 55–64 år – 73,2 procent (SCB 2011). Dagens ungdomar som grupp har alltså en betydligt sämre inställning till arbete än vad den nu verksamma arbetskraften har som helhet i praktiken. Arbetsmarknaden fylls på med en generation där var tredje person har en lättsam inställning till egen försörjning.

Nästan ingenting är så bra för att få ett jobb som att redan ha ett. Arbetslivserfarenhet efterfrågas av näst intill alla arbetsgivare och ett betyg från en arbetsgivare kan visa sig vara minst lika värdefullt som ett betyg från studenten.

Det finns bara två bra skäl till att inte ta ett arbete, vilket som helst, efter studenten, och det är helhetsstudier eller vistelse utomlands för att lära sig ett språk. Att ha bidrag som sin första försörjning kan få förödande konsekvenser för resten av livet. De flesta av oss gör en jobbkarriär, byter och byter upp sig. Det första jobbet är första steget på väg mot nästa och så vidare.

Enligt professor Magnus Henreksson, vd på Institutet för Näringslivsforskning och en av Sveriges tyngsta ekonomiforskare, uppmuntrar inte dagens skola till uthållighet, pålitlighet och förmåga att passa tider. Detta är givetvis ett stort problem. Men just därför blir ett betyg från ett första jobb som kan visa på att man är just uthållig, pålitlig och kan passa tider, så mycket viktigare.