Ledare I en reportageserie har Dagens Nyheter nyligen beskrivit situationen i ett av Sveriges så kallade rostbälten. Den övergripande frågan är hur avfolkning, hög arbetslöshet och minskad samhällsservice kommer att påverka valet 2018.

Frågan är viktig och journalistiken angelägen i en tid när det talas om en växande klyfta mellan stad och land. Samtidigt är begreppet rostbälte långt ifrån oproblematiskt. Enligt Dagens Nyheters definition är det ”ett område som historiskt har präglats av en stor tillverkningssektor men som i och med globaliseringen och en växande tjänstesektor står inför nya utmaningar. ” Sådana områden står det finns i bland annat Småland, Skåne, Dalsland, Jämtland och Lappland.

Att det talas om rostbältens politiska påverkan lär till stor del bero på amerikanska influenser. Donald Trump vann presidentvalet tack vare väljarstöd i amerikanska rostbälten, där missnöjet var stort och populistiska budskap togs emot väl. Även i Storbritannien finns liknande berättelser – missnöjet som grodde på orter där tillverkningssektorn kraftigt minskat var en förutsättning för Brexit.

Med den till Sverige importerade rostbältes-analysen följer en färdig lägesbeskrivning. En grundläggande idé är att i rostbältet finns globaliseringens förlorare. Men hur väl passar den här beskrivningen i Sverige? Inte särskilt bra, ska det visa sig.

Visserligen finns det orter som efter att den lokala industrin har lagt ner tyngs av stora problem. Att politiken har svar på hur dessa orter – där i mångt och mycket välståndet byggdes – ska kunna vara fortsatt goda platser att bo på är angeläget.

Samtidigt är inte industrisamhällen utan arbetstillfällen representativa för alla de orter som har byggts upp runt ett bruk. En närmare granskning visar att i den gamla svenska bruksbygden finns en del av globaliseringens förlorare, men även många av vinnarna. Ta Ludvika som exempel – där finns ”världens kraftcentrum”. I Ludvika utvecklar och tillverkar jättekoncernen ABB – med 2 700 anställda på orten – produkter och system inom området kraftöverföring. En annan ort med världsledande tillverkning är Finspång, där Siemens med 2 800 anställda tillverkar turbiner som säljs över hela världen.

Exempel på andra anläggningar med inom sina områden världsledande produktion är pappersbruket Gruvön i Grums, SCA:s anläggningar i Sundsvall och Timrå och Holmens pappersbruk i kommunerna Norrköping och Norrtälje.

Många små och stora tillverkningsföretag runt om i landet har genom specialisering tagit världsledande positioner. Till och med på orter där många arbetstillfällen har försvunnit kan det finns kvar en stark industri.

Vid en internationell jämförelse är det inte heller osannolikt att det i gamla svenska bruksbygder finns fler vinnare än förlorare på globaliseringen. Allt i de svenska rostbältena är inte rostigt. Och kanske bör vi på många håll snarare tala om exportbälten än rostbälten.