Replik på Correns ledare 23/9:

Jag har skrivit en noga övervägd debattartikel i SvD. Jag anser det nödvändigt med ett öppnare debattklimat i migrationsfrågor, bland annat för att bromsa extrema partiers tillväxt. Hur ska anständiga människors frågor och funderingar kunna rätas ut om de inte får diskuteras? Corren gläds över att jag blir tillrättavisad, vilket ju visar hur låg takhöjden är i debatten.

Jag står bakom dagens generösa svenska migrationspolitik i EU-täten. Jag är mer liberal i dessa frågor än övriga 27 EU-länder och mer än alla, tror jag, politiska partier i våra nordiska grannländer. Jag bejakar helt att Sverige ska vara pådrivande för en öppnare politik i EU och i övriga EU-länder. Naturligtvis krävs det extraordinära gemensamma insatser från EU och Sverige med anledning av flyktingkatastrofen i Syrien.

Det enda jag ifrågasätter är om Sverige, med 2 procent av EU:s befolkning, ensamma kan växla upp från den redan mest öppna asylpolitiken bland i-länderna till att ta emot ännu många fler asylsökande, trots de problem vi har med ansträngda mottagningsresurser, med att få fler i arbete och med integrationen. Jag är livrädd för en backlash om Sverige flerdubblar från nuvarande nivå utan att klara de utmaningar detta innebär.

Staffan Danielsson

Riksdagsledamot (C)

Svar:

Staffan Danielsson har också uttryckt rädsla för att Centerns fallande opinionssiffror "i betydande grad" beror på partiets liberala flyktingpolitik. I nämnda SvD-artikel (21/9) hävdas att SD:s väljarstöd kan sökas i det av honom påstådda faktum att övriga riksdagspartier bara tillåter allt mer generösa migrationspolitiska förslag. Staffan Danielsson frammanar, gång på gång, bilden av sig själv som den ensamme riddaren som vågar säga tabubelagda sanningar och därför blir ett orättvist offer för etablissemangets åsiktsförtryck. Denna retorik väcker frågor om vilka stämningar Danielsson egentligen vädjar till.

Christian Dahlgren