Logga in
Logga ut

Per Bergsten & Rebecca Candevi

LHC-bloggen

Candevi: Så slutar SHL 2018/2019

Det är dags att kasta ur sig lite åsikter om läget i LHC. Jag tycker att föreningen har gjort en del bra saker den senaste tiden. Jag har en känsla att den nya ordföranden Roger Ekström sätter krav på personerna i och runt organisationen. Det märks inte minst när man som media rör sig omkring laget just nu. Jag har redan nu en bättre känsla än förra säsongen. Det är svårt att sätta fingret på vad det är. Det känns mer öppet, välkomnande och vänligt en vad det gjort tidigare (inte för att det varit otrevligt innan - men ändå). 

Eddie Larsson har blivit utsedd till kapten - och han har absolut egenskaperna för att kunna leda ett lag. När jag diskuterat kaptensrollen med flera personer den senaste tiden har attityden varit lite "det kvittar väl vem som är kapten - det har väl ingen större betydelse".

Men jag håller inte med. 

För att gå långt i ett SM-slutspel krävs det en tydlig ledare - speciellt någon som avgör på isen. Min fråga där är om Larsson är tillräckligt tongivande för att vara den spelaren. Jag ser fortfarande Jimmie Ericsson i Skellefteå och Joel Lundqvist i Frölunda som idealen när det gälle kaptener. Bra och tydliga analyser utanför isen - hård kamp och glöd i ögonen på isen. Är Eddie Larsson den spelartypen egentligen? Nåja, det återstår att se. 

- - - - - - - 

Nu över till det detta blogginlägg var tänkt att handla om. Det klassiska tippet. Hur kommer egentligen tabellen sluta? Som alltid är det en gissningslek och jag tänker inte hålla på och gardera mig som många experter gör. Istället kommer här mitt tipp där jag fördjupar mig lite mer i lagen jag tycker är mest spännande i år.

1. Djurgården

Ja, det vattnas i munnen när man tittar på Dif:s lag i år. En stark målvaktsuppställning, stabil backuppställning och om Axel Jonsson Fjällby och Andreas Engqvist återvänder så kommer nog klockan att slå ordentligt i Hovet. Det pratas mycket om Jacob Josefson och Dick Axelsson som styrkor hos detta Dif. Men hallå - glöm inte bröderna Davidsson. Tycker de var en av anledningarna till att Jonsson Fjällby vara så grymt bra som han var förra säsongen. Att ha spelare i laget som får andra att vara bra är lika viktigt som stjärnorna själva.

2. Växjö 

Behöver jag ens gå in på Växjö? Det andas stabilitet hos smålänningarna och jag tycker att de har seriens absolut bästa tränare - Sam Hallam. Även här är det en stark målvaktsuppställning, en backuppställning som både har tuffhet och skicklighet samt en stark anfallsuppställning.  Det finns två tunga tapp i Elias Pettersson och Robert Rosén - men ingenting som jag tror kommer att rasera Växjös starka kollektiv. När man har ett så pass bra lag med en tränare som också får ihop grupper är det svårstoppat. Sedan kommer Växjö garanterat förstärka truppen under säsongen.

3. HV71

Om HV71 håller sig skadefritt tror jag inte bara att de kommer högt i tabellen utan även att de kan kandidera om SM-guldet. Bra målvaktsuppställning, en spännande värvning med Nils Andersson i backlinjen och laget har även en spännande forwardsuppställning som innehåller mycket HV-hjärta. Blir intressant att se Simon Önerud tillbaka i Jönköping... om han håller sig skadefri vill säga. 

4. Skellefteå

Final förra året och tycker de har fått in rätt spelare för att fortsätta hänga i toppen. Jimmie Ericsson fick till slut stanna i klubben - och jag tror att han är viktig trots att "bäst-före-datumet" snart börjar närma sig. 

5. Frölunda 

Känns relativt stabila. Får se om Rhett blir rätt för indianerna. Tycker det finns en stabilitet både i laget och föreningen som gör att de klarar av topp sex även i år.

6. Färjestad 

Många tippar Färjestad högt i år - men jag tror inte att de kommer att hamna topp tre. Kommer istället precis vinna topp sex-kampen på målskillnad eller liknande. Starka på pappret - om inte starkast. Men här tippar jag med magkänslan som säger att de kommer ha det tuffare än vad man tror.

7. Rögle 

Har de senaste åren haft Rögle som bubblare med tanken "i år händer det... nu tar Rögle steget". Men nej, det har inte hänt än. Men jag kan ju inte sluta tro nu. Därför tror jag Rögle kan bli farliga och det känns som deras transportår är förbi. Abbott-effekten kommer fortsätta - men stabiliteten som finns i föreningarna här ovan kommer göra att de slinker ner under topp sex.

8. LHC

Tror det kommer att bli ett transportår för LHC. Jag tycker laget har något spännande på gång och försäsongsmatcherna har sett bra ut - men tror det kan bli ett klassigt mellanår. Ny tränare, förändringar i styrelsen och ett helt nytt tänk kan ta tid att sätta sig. Det blir play-in... men väl där tror jag att LHC kan slå underifrån. Kommer fördjupa mina tankar i ett enskilt inlägg lite senare.

9. Örebro 

Kristian Näkyvä lär stänka in några mål från blå även för Örebro. Men tror inte laget kommer ta steget än. Finns starka toppar men även djupa dalar. 

10. Malmö

Hade tänkt att ha Malmö som bubblare först - men efter att ha sett träningsmatchen nere i Tyringe anser jag att Malmö har för mycket att jobba på. Ja, träningsmatch i all är... men här finns inte spetsen och bredden som krävs för att ta sig högre upp. 

11. Brynäs

Några lag måste floppa och ett av dem blir Brynäs. Tycker inte att det ser speciellt spännande ut här. Bra backsida men blir inte uppspelt när jag scrollar igenom deras hemsida.  

12. Luleå

Nästa flopp är Luleå. Snackas mycket om "Bulans Luleå" - men tycker inte heller att det ser särskilt spännande ut. Känns som flera lag ovan har spetsat till sina trupper bättre. 

13. Timrå

Nej, nykomlingarna kommer inte klara av att klättra högre upp i tabellen. Tror Timrå kommer göra ett klassiskt nykomlingsår – starta starkt för att sedan tappa allt.

14. Mora

Nej, Mora får det tungt även i år.  

 

Och vilka vinner SM-guld? HV71 eller Djurgården. Kan Dif:arna göra en dubbel? Både vinna serien och ta hem SM-guldet. Jo, jag tror nog det. 

 

/ RC 

 

 

De som bryter mönster saknas

Linköping

Jonas Gustavsson var tillbaka i målet mot Växjö, men det blev ingen "monstereffekt" av att han var tillbaka. Istället var det en riktig tabbe som gjorde att Växjö tog ett ordentligt grepp om matchen efter att de båda lagen haft ett tungt ställningskrig på isen. Här på redaktionen beskrivs matchen som "beige", men jag hävdar att det var två lag som tog ut varandra under en längre tid på isen. På grund av det kändes matchen mer avslagen än vad den egentligen var. Det bistra 1-2-målet som kom gjorde att Växjö hittade den extra energin eftersom det hände i ett väldigt mentalt jobbigt skede.

I uppsnacket vi hade senast lyfte jag fram det nya sättet jag har sett LHC använda sig av för att komma ur egen zon. Istället för att ställa om till anfallsspel när man vunnit pucken i egen zon och försökt hitta den öppnande passningen i ett tidigt skede, har de tagit "det säkra före det osäkra" och lagt ur pucken längst med sargerna när motståndarlaget pressat högt. Det har också gjort att Linköping haft det enklare att hålla lagen på utsidan ifall man tappat pucken tidigt i uppspelsfasen.

MEN. Mot slutet har det tummats på det igen. Nu har till exempel Adam Ginning fallit tillbaka i "stresshockeyn" då han lägger in pucken framför eget mål vid pressade lägen istället för att lägga den på utsidan. Ibland fungerar det att lägga den första passningen mot mitten - men när det inte fungerar blir det livsfarligt på direkten. Nyckeln för att komma tillbaka till det stabila spelet som syntes i början är därmed att sluta tumma på det.

Det största problemet LHC har nu är dock inte försvarsspelet utan snarare effektiviteten i anfallsspelet - även om det går hand i hand. Det syns väldigt tydligt hur mycket Broc Little saknas. Men det är inte bara han som saknas utan även Johan Södergran. De är de två spelarna som bryter mönstren och som verkligen hade behövts i matchen mot Växjö. Utan dem blir Linköping väldigt lättlästa. När dessa spelare nu är skadade krävs det att andra vågar kliva fram och vara just mönsterbrytare.

Frågan är: Vem eller vilka har kapaciteten för att ta den rollen när de är borta?

Ett förslag från min sida är Nick Sörensen. Han måste kliva fram och visa sin fulla kapacitet i dessa lagen och våga göra det lilla extra. Men den stora slutsatsen är egentligen att Little och Södergran måste komma tillbaka så fort som möjligt.

/ RC

 

Därför kunde Djurgården kvittera

linköping Vet inte om ni som såg LHC-mötet med Djurgården noterade hur hårt som defensivt starka fjärdekedjan med Jimmy Andersson, Dan Pettersson och Fredrik Karlström matchades mot nyligen landslagsuttagna stjärntrion Jakob Lilja, Jakob Josefsson och Daniel Brodin. 

Gissa hur många skott på mål som Djurgårdskedjan hade mot LHC-linan i fem mot fem?

Inte ett enda.

Det är ett ruskigt bra betyg för Pettersson & Co (som oftast hade backparet Eddie Larsson och Mattias Bäckman bakom sig).

Men Jakob Liljas sena 3--3-kvittering, undrar ni?

Jo, i situationen före slog LHC en icing och fick inte byta. Varpå naturligtvis Djurgården skickade in sina bästa lirare och då small det per omgående bakom Jacob Johansson. Så kan det gå när inte man inte får matchningen som man vill -- och för LHC blir det förstås betydligt svårare till torsdagens retur i Stockholm då i stället Djurgården har rätt till sista bytet.

-- Alla våra femmor kan spela mot dem. Det är inga problem, sa Tommy Jonsson, LHC-tränaren, när vi pratade efter träningen tidigare idag. 

x x x

Tre raka LHC-förluster och faktiskt inte en enda trepoängare sedan 4--2 mot Timrå 11 oktober.

Det trots allt positiva i sammanhanget är att man varit med i samtliga matcher och länge haft chansen att vinna även mot Malmö, Rögle och Djurgården. Två poäng av nio möjliga på de matcherna är en alldeles för svag utdelning med tanke på hur det sett ut. Samtidigt: är det något som verkligen behöver förbättras så är det förmågan att stänga matcher.

Jag får det till fyra tillfällen så här långt i höst där det varit ledning mer eller mindre långt in i tredje perioden, men tappats en eller två poäng. Sånt som kommer att kännas i striden om en topp sex-plats, för jag tror fortfarande att det är någonstans där som LHC hamnar till slut.

Detta sagt: på andra plats med en fjärdedel av serien avverkad.

Vem hade trott det?

x x x 

Viktigt att Mattias Bäckman var tillbaka senast. Men Jonas Gustavsson (framförallt han) och Broc Little är verkligen blytunga avbräck.

x x x

23 av 27 poäng hemma, 4 av 15 poäng borta. 

Så där finns onekligen förbättringspotential.

x x x

LHC får gärna bevisa att jag har fel, men jag tror att Djurgården vinner klart i morgon.

/ PB

Räkna med bästa siffran

linköping 6 348, 6 185, 5 490, 5 012, 4 283, 4 691, 6 044 och 5 280.

Där har ni publiksiffrorna i Saab arena under hösten. Lovande start, men sämre sedan. Utan att exakt veta skulle jag dock gissa att det ändå är okej höstsiffror (snittet landar på 5 417). Att det så här års är svårt att locka hockeypublik, det vet vi sedan gammalt.

Men nu blir det alltså med marginal säsongsbästa mot Djurgården i morgon kväll.

Kul.

6 300 biljetter var sålda när jag kollade runt lunch och det gör att prognosen pekar på runt 7 000 eller till och med strax däröver. 

Var nog ett tag sedan en tisdagsmatch drog så mycket folk i Linköping.

x x x

Nionde raka hemmavinsten vore kanon. Då kan det spelas mer avslappnat och slåss ur skönt underläge i veckans kommande bortamöten i Stockholm och Göteborg.

x x x 

Målvakten Jonas Gustavsson var alltså med på träningen efter sin skadekänning och såg ut att köra för fullt i en knapp timme. Sedan gick han, efter att ha stått ganska länge och pratat med bland andra fysioterapeuten Sören Ivarsson på andra sidan sargen, av och beskedet efteråt var att spel eller inte avgörs under matchdagen.

Magkänslan:

Inget allvarligt, då hade han inte tränat alls -- men inget spel mot Djurgården.

Tror jag.

Men magkänslan har ju haft fel förr.

x x x

Mattias Bäckman fanns med under hela passet och lär spela. Fast han verkade inte helt nöjd efteråt.

x x x

Daniel Olsson Trkulja tränade på Nick Sörensens plats med Derek Roy och Joe Whitney. Men tanken är att Sörensen ska spela i morgon.

x x x

Fjärdekedjan bestod på träningen av Fredrik Karlström, Dan Pettersson och Jimmy Andersson. Nu kan jag ha sett fel, så ni får ta det här med rätt många nypor salt, men nog tyckte jag att det såg ut som om Sebastian Karlsson inte var med på så många "fem mot fem-övningar". Lite märkligt kändes det, för annars brukar man på träningarna mer tydligt gå runt på fyra forwards i vissa kedjor om så behövs. 

x x x

47 poäng gjorda av Djurgårdens succékedja med Jacob Josefsson, Daniel Brodin och LHC-bekantingen Jakob Lilja. Så kom nu inte och säg att ni inte är förvarnade, LHC. . .

x x x

Ni ska nog inte räkna med att vare sig Broc Little eller Almen Bibic spelar före uppehållet.

/ PB

Du borde fått högre betyg, Pettersson

linköping Det är inte alltid som det blir alldeles rätt när vi (då och då är vi ensamma och har ingen att diskutera med) snabbt som attan efter matcherna ska sätta betyg på alla LHC:s spelare i den match som vi just sett. Har vi dessutom liverapporterat och tittat lika mycket på tangenterna som på isen blir det förstås ännu svårare.

Nu är det inget vetenskapligt, betygen ska tas för vad de är och över tid är min absoluta känsla att det blir ganska rättvist.

Ungefär som med statistik.

Men ibland kan man när det är för sent komma på sig själv med att "nä, hen var ju kanon i box play och fick för lågt betyg" eller att "nä, hen gjorde visserligen tre mål men var inne på fyra bakåt och fick för högt betyg".

Ungefär så.

I går, när allt var lämnat till webb och tidning, dröjde jag mig kvar något i Saab arena och tittade en gång till på statistiken från LHC--Frölunda. Jag hade redan under matchen en känsla av att LHC-doldisen Dan Pettersson gjorde ett starkt defensivt jobb och inte minst att han vann en väldigt massa tekningar mot Frölundaikonen Joel Lundqvist.

Jodå, känslan var alldeles rätt.

Pettersson vann inte mindre än 78 procent -- nästan fyra av fem! -- av sina försök vid tekningspunkten, medan Lundqvist hade en procent på inte ens 19.

Hm.

När hände det senast?

Detta sagt: så klart att Dan Pettersson skulle haft en trea och inte en tvåa.

Ska gå in och uppdatera webbetygen här och nu. Det blir betydligt svårare med dem i tidningen.

x x x

Och på tal om betyg: vad tycker ni om Jonas Gustavsson?

Målvakten tappade till synes oförklarligt klubban före 0--1 och borde så klart inte ha släppt Simon Hjalmarssons skott till 3--3 förbi sig. Samtidigt svarade LHC-keepern för ett flertal vassa parader, inte minst i andra perioden, och trots misstagen och en så pass låg räddningsprocent som 87,50 så gav jag honom en tvåa. Alltså godkänd.

x x x

Var inne på det redan i går och domarbedömningen var på en annan nivå än tidigare i höst. Plötsligt var det strikt regelbok som gällde och utöver att jag håller känsla och sunt förnuft som en domares viktigaste egenskaper har jag inga stora bekymmer med det.

Däremot går det förstås inte att börja med det i omgång 11.

Det blir inte bra när inte spelarna har en aning om vad som gäller.

x x x

Om det var slovaken Peter Stanos SHL-entré som bidrog till den nya nivån ska jag låta vara osagt. Men det var rätt roligt det som Nick Sörensen berättade efteråt. LHC-forwarden hade inte en aning om att en av fyra domare inte var från Sverige.

-- Good game, sa han till mig efter matchen och jag fattade inte varför han pratade engelska. Visste han inte att jag var svensk?

x x x

Malmö i morgon, Rögle på lördag och sedan Djurgården x 2 och Frölunda nästa vecka. Fyra av fem matcher på bortaplan.

Det ska bli ytterst spännande att se hur många poäng som serieledaren kan få med sig från den minst sagt tuffa perioden. Snacka om att testas på allvar efter den högkaratiga och hemmabetonade starten.

/ PB

Där måste ni bli bättre, LHC

Linköping Det var en riktigt jämn match mellan Saik och LHC och jag måste säga att det var några av de viktigaste poängen hittills. Men som Per skriver här nedan tuffar det till sig nu. Nu väntar de "toppjagande lagen" bestående av Frölunda, Malmö och Djurgården (Rögle där emellan också, men kan inte direkt kalla dem toppjagande va?...). 

Det är mycket som har fungerat bra i LHC. I boxplay har det sett riktigt bra ut där Daniel Olsson Trkulja och Sebastian Karlsson har varit framstående i sitt uppoffrande spel. I de matcherna som kommer nu, där jag tror det kommer bli mycket tuffare och jämnare, är det viktigt att special teams verkligen fungerar. Det som var anledningen till att två poäng inte blev tre mot Skellefteå är en viktig faktor som måste bli bättre så snart som möjligt: POWERPLAY! 

Det är som att så fort LHC ska spela i numerärt överläge så börjar spelarna tänka och det är tydligt att det blir någon slags låsning. När hemmalaget har scoutat Linköpings spelidé och skär av vid rätt tillfällen så ser det nästan ut som att det inte finns någon plan B. Men den absolut största anledningen till att målen inte kommer är för att det tar för lång tid innan de första skotten kommer. Jag skulle vilja se ett rappare spel där första skottet kommer redan vid tredjepassen. Ofta läggs inte heller passen i ett bra "skottläge" för spelarna vid blålinjen utan istället kommer passen en halvmeter för långt fram - vilket gör att spelaren måste "kladda" med pucken istället för att kunna dra ett direktskott. 

Där har Linköping mycket att förbättra och om de lyckas ordna upp det redan till på tisdag så kommer extrapoängen trilla in även där. 

Lite kuriosa: Tog en pizza i stan i söndags och in efter matchen klev också LHC-tränaren Tommy Jonsson för att köpa pizza han med. "Jasså, är det en segerpizza som gäller?", sa jag. "Det är alltid pizza efter hemmamatcher", svarade Jonsson och log. 

Det är tydligen en bra rutin det där med pizzan verkar det som. Varför sluta med ett vinnande koncept? Haha. 

/RC 

 

Correns reportrar Per Bergsten och Rebecca Candevi skriver om LHC i synnerhet, om ishockey i allmänhet. . . och en del annat.
  • Twitter
  • @Bergstinho

Bloggar